@akademikerliv

Precis som kontot @sweden är ett sätt för alldeles vanliga svenskar att vara rösten för Sverige för en vecka, så har Saco twitterkontot @akademikerliv där tio akademiker under tio veckor får sköta twittrandet.
Denna vecka är det min tur!

God morgon!

I våra tidningar för en medarbetare varje dag skriva en God morgon-ruta på sidan 3. I dag har jag min första, i HT! Så här ser det ut.

Riva, budgetar, mat och en kommande krasch.

En radda texter om att riva Söderhamns resecentrum, Mp, V och S respektive skuggbudgetar, Sverigedemokraternas dito, om jakt och etik, om EU:s fiskepolitik, om Centerpartiet och så den dystopiska varselvågen.

Partaj

Eiran och jag, Foto: Lisa Linck

Häromveckan firade Ljusnan 100 årsjublileum, vilket firades med en stor fest i Bollnäs. Ljusnan är alltså en av de fyra tidningarna jag arbetar på, och en del av Hälsingetidningar AB. Det var en rolig fest, och kära maken var en himla stilig kavaljer. Att dessutom vakna dagen efter på grund av mycket dans i höga klackar var en härlig bonus.

Färska texter

En hög med färska texter kommer här

Hög medlemsavgift i våra kommuner
Stärkt partimakt
samt dagens Fridlyst duckar för svåra frågor

Odemokratiskt att inte anta S affärsplan?

I dag går Daniel Suhonen hårt åt "politikens dubbelagenter" som han och Felix Antman Debels menar är ett hot mot demokratin. Intressant tyckte jag först, vid funderingar om Willy Brandt skulle kunna jobba som lobbyist för en gasledning (vilket inte är Suhonen/Antman Debels undran, utan Der Speigels chefredaktörs).

Nå. Så kom jag då till deras lista över skandalösa svenska beteenden. Först avslöjades det att en kandidat på Centerpartiets riksdagslista 1998 försökte bli personvald. Men det låter naturligtvis häftigare med att Timbropersonal som var medlemmar i Centerpartiet försökte kuppa bort någon. Dick Erixon, som det handlar om, tyckte tillsammans med många andra att det var fel att samarbeta med Socialdemokraterna (läs bland annat här och här ). Detta "svek" har vare sig Olof Johansson eller många socialdemokrater kommit över ännu.

Vidare påstås det i artikeln att Borgkommissionen (som var en kommission tillsatt av Timbro och Arena Idé som arbetade med frågan om den framtida finansieringen av välfärden) skulle vara köpt av Magnora, och att slutsatserna var de samma som för affärsplanen för äldreomsorgsbolaget Silver Life.
"Beviset" för detta var att Thomas Idergard då var ansvarig för Timbros välfärdsprogram på deltid, medan han den andra deltiden arbetade på Magnora. Men idéen till Borg-kommissionen kom från Boa Ruthström (Arena Idé) och Maria Rankka (då Timbro) efter att de lyssnat på just Per Borg (tidigare statssekreterare S) som sedermera ledde kommissionen som också döptes efter honom.

Idergard var med i inledningsskedet och arbetade tillsammans med Ruthström fram de riktlinjer tankesmedjorna ville att kommissionen skulle arbeta utifrån. Därefter lämnade de två arbetet, och det var i stället jag som var kommissionen behjälplig från initiativtagarnas håll. Jag var kommissionens sekreterare, och jag kan intyga att kommissionens ledamöter var mycket självständiga och hade hög integritet.

Så likheter med någon affärsplan överhuvudtaget kan inte läggas kommissionen till last.
Goda idéer kan uppstå på flera ställen.

Men kanske är det vad som stör herrarna Suhonen och Antman Debels, att Borg-kommissionens slutresultat inte blev som Socialdemokraternas affärsplan?

Och för att läsa mer:
Widar Andersson reder ut sin roll i politiken.