Malin Lernfelt på Göteborgs-Posten skriver i dag om min bok, som hon tycker är intressant. Hon håller med om att det är viktigt med en borgerlig jämställdhetspolitik värd namnet, men tycker att det redan finns och ger EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) som exempel på en liberal kvinna som vägrar låta kön gå före individ.
Med tanke på att det hela tiden kommer exempel på att även sittande regering fastnar i utfallsfällan, där en ojämn fördelning mellan kvinnor och män inom vilket område som helst blir ett bevis på att världen är fullständigt uppfuckad, och därmed underkänner människors intressen och vilja håller jag fortfarande fast vid att jag knappast är nöjd.
Vidare underkänner Lernfelt Alice Teodorescu, och menar att hon är en dålig representant för borgerlig jämställdhet. Det stämmer inte överhuvudtaget. Teodorescu själv berättar varför.
Avslutningsvis, Anna Svensson kommer med två konkreta tips till högerfeminismen. Sjukt bra tips dessutom!
onsdag 6 april 2011
Debatt om Timbrofeminism
De senaste dagarna har det blivit lite spinn i bloggvärlden kring min bok Myten om det andra könet.
Den blir först och främst brutalt sågad av Elin Grelsson. Hon undrar bland annat hur hon har hamnat i denna smörja. Svaret där är förstås enkelt: Grelsson är en smart person som jag gärna läser texter av. Citatet från henne, och diskussionen om "fina feministkillar", är inte ett huvudspår på boken utan mer en parantes för att visa på bredden av utmaningar och föreställningar. Diskussionen om det lämnas dock inte helt och hållet därhän utan avslutas med att föreställningen om att män skulle vara bättre talespersoner för feminismen för att de inte "själva vinner på det" är ungefär som att säga att de endast skulle vara infödda svenskar som kan diskutera integrationspolitik. Det är inte mina ord, utan kommer från Anna Svensson. Hon har också läst boken, och skriver om den här.
Svensson skriver bland annat att det jag beskriver är helt vanligt underordnande av det feminina – ett fenomen som borde vara så välkänt att tre blogginlägg räcker som exempel. Och det var precis det som var tanken.
Grelsson menar vidare i ett nytt inlägg att jag har en förlegad syn på feminism och feminister. På ett sätt fångar det upp mångfalden och komplexiteten. Hon menar att dagens feminister är cup-cakesbakande i 50-talsklänningar medan radikalfeministerna av gammalt snitt är marginaliserade. Jag tycker att till exempel att den många gånger kritiska hållningen av just cup-cakesbakande - eller varför inte de vilda diskussioner om sexköp som blommar upp med jämna mellanrum - visar att det bara är en sida av myntet.
Johanna Nylander skriver också om höger/vänster och tar bland annat upp högers misslyckande.
Det är en debattbok, och därför är jag verkligen glad att det lett till precis just det. Många av de ämnen som jag tar upp skulle var och en för sig kunna fylla en hel bok. Men nu var syftet att stimulera diskussionen. Kanske får det bli en rad uppföljare i stället?
Den blir först och främst brutalt sågad av Elin Grelsson. Hon undrar bland annat hur hon har hamnat i denna smörja. Svaret där är förstås enkelt: Grelsson är en smart person som jag gärna läser texter av. Citatet från henne, och diskussionen om "fina feministkillar", är inte ett huvudspår på boken utan mer en parantes för att visa på bredden av utmaningar och föreställningar. Diskussionen om det lämnas dock inte helt och hållet därhän utan avslutas med att föreställningen om att män skulle vara bättre talespersoner för feminismen för att de inte "själva vinner på det" är ungefär som att säga att de endast skulle vara infödda svenskar som kan diskutera integrationspolitik. Det är inte mina ord, utan kommer från Anna Svensson. Hon har också läst boken, och skriver om den här.
Svensson skriver bland annat att det jag beskriver är helt vanligt underordnande av det feminina – ett fenomen som borde vara så välkänt att tre blogginlägg räcker som exempel. Och det var precis det som var tanken.
Grelsson menar vidare i ett nytt inlägg att jag har en förlegad syn på feminism och feminister. På ett sätt fångar det upp mångfalden och komplexiteten. Hon menar att dagens feminister är cup-cakesbakande i 50-talsklänningar medan radikalfeministerna av gammalt snitt är marginaliserade. Jag tycker att till exempel att den många gånger kritiska hållningen av just cup-cakesbakande - eller varför inte de vilda diskussioner om sexköp som blommar upp med jämna mellanrum - visar att det bara är en sida av myntet.
Johanna Nylander skriver också om höger/vänster och tar bland annat upp högers misslyckande.
Den liberala kritiken mot den stora staten har skyfflats långt in i garderoben, och alternativen för trygghet har antingen varit den starka familjen eller den starka staten. I stället för att göra kvinnor fria från patriarkatet är allt för många fast i myndighetsgodtyckligheten. Redan som barn lärde flickor sig att auktoriteten staten var rättvis. Samhället, det var ju alla människor som bestämde tillsammans.Jag håller helt och hållet med, och det är något som jag också berör i boken. Frigörelsen från männen ledde rakt in i staten.
Det är en debattbok, och därför är jag verkligen glad att det lett till precis just det. Många av de ämnen som jag tar upp skulle var och en för sig kunna fylla en hel bok. Men nu var syftet att stimulera diskussionen. Kanske får det bli en rad uppföljare i stället?
torsdag 31 mars 2011
"De krigar om våra åsikter"
Journalisten Cecilia Granestrand har i det senaste numret av Dagens Samhälle gjort en genomgång av "idéfabrikerna" dit bland annat Timbro räknas. Spetsigast - och därmed också i min mening roligast - är texterna om Arena och Timbro. Om Arena står det bland annat:
Han (Håkan A Bengtsson, min anm) beskriver Arena som "mindre agitatorisk" än Timbro, borgerlighetens viktigaste tankesmedja.Mycket mycket underhållande.
-Vi vill inte vara propagandistiska, utan en bred arena för idédiskussion.
När Arena gav sig in i debatten om välfärdens långsiktiga finansiering var bredden så stor att även Timbro inkluderades.
Timbrodelen bygger bland annat på en intervju med mig och Timbros arbete mot slöseri med skattepengar, ett arbete som vi främst driver tillsammans med Skattebetalarnas förening inom ramen av SlösO. SKL:s vd Håkan Sörman kommenterar och välkomnar diskussioner.
Övriga idéfabriker är Fores och SNS.
tisdag 29 mars 2011
Nu ska jag snacka snyggt.
Har bytt bok med Elaine Bergqvist. Hennes är lite tjockare än min, men så är det också hennes tredje. Boken Snacka Snyggt kommer perfekt till pass inför den närmaste tidens debatter och föreläsningar som är inplanerade. Kul!
måndag 28 mars 2011
Blomstrande tider
Att släppa en bok så här i vårtid ger riktigt uppskattade tillskott på blomfronten. Med tanke på gårdagens snöfall spelar verkligen allt som ger vårkänsla roll.
I förra veckan intervjuades jag i min gamla hemtidning, Söderhamns Kuriren. Min chef frågade vad en hälsingering egentligen var. Svar finns här.
lördag 26 mars 2011
Analyserar Håkan Juholts tal
Jag och Jonas Morian analyserar i dag på Makthavare.se Håkan Juholts tal utifrån våra respektive perspektiv. Bland annat skriver jag:
I den tydliga vänstersväng som socialdemokraterna tar i och med valet av Håkan Juholt tappas ett sunt ekonomiskt tänk. Juholt vill skapa tillväxt för hela landet – till det behövs något annat än endast tal om solidaritet. Det behövs företag och företagare.Min text kan läsas här.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





