Livskvalitet

Efter att nästan blivit tvingad av min styvfar att köpa en lägenhet av typen rum utan dusch tjugo minuters promenad från buss en halvtimme till Södertälje centrum så har jag nu kommit på mycket bättre tankar själv. En alldeles strålande idé som gör mig lite varm om hjärtat, känner trygghet och framförallt livskvalitet!

Det är lite ovisst fram till den 8 januari. Sedan kan livet kännas lite klarare och kanske detta kan bli mitt:
Storlek 2 rum och kök
Yta 65,8 kvm
Våning 2
Månadshyra 4045 kr

Men som sagt- vi får se!

Om några timmar åker jag hem till Uppsala. Min bärbara dator är inlämnad för uppfräschning så det blir inget bloggande förrän jag på tisdag kommer att hämta den, samt har min första dag på SACOs kansli på Lilla Nygatan. Då ska jag på allvar plocka fram allt som jag samlat på mig under min julledighet men låtit bli att ta hand om, för ska det vara julledighet så ska det.

Har för övrigt varit i två dagar i Gävle på mellandagsshopping. Jag fick i julklapp en klippning på Popcorner i Gävle så nu är håret nystajlat, jag har köpt två par linnen, tre långärmade tröjor, en väst och ett par byxor samt smycken och stumpor. Mamma har hottat upp min fantastiska nyårsblåsa, sytt till mina Stella McCartney-byxor samt en kjol. Man skulle kunna konstatera att jag byter ut min packning fullständigt.

Dessutom så var det inte jag som var oteknisk. Det var telefonen som var fullständigt fucked-up. Jag ska delge er gårdagens scenario: mobilen laddas hela natten, en timme efter att den tagits ur laddaren ringer telefonen. När jag ska till att svara så varnas jag "Batteriet på väg att ta slut" samt en röd lampa som blinkar och blinkar. Några timmar senare försöker jag att ringa på telefonen men då dör den helt. När jag kommer hem sätter jag i den i laddaren och tänker ringa på den med laddaren i.. men tji fick jag. Efter att ha trasslat i en kvart så lyckas jag få den att inte stänga av sig innan jag ens kommit in i menyn. Ringer upp Klara, pratar några meningar men sedan så dör den. Igen.
Jag har nu beställt en ny mobil.
Fram tills att den kommer så finns det inget officellt SACO Studentrådsmobilnummer, utan man får fortsätta ringa till min privata mobil 070 213 81 91

Living room

Det här med lägenhet alltså... kan inte annat än säga jagvillhabostad.nu

Eva Westerberg goes Veckans Nu!-fotograf

Juldagen tillbringades i sedvanlig ordning i Gävle, med middag och vin hemma hos Emma tillsammans med Teresa och Fredrik. På promenaden ner på stan var jag turist och konstaterade att Gävlebocken står kvar. Det skönaste hänget i Gävle är på baren med det fyndiga namnet "Brända bocken". Där kunde man hitta en viss kronprinsessas pojkvän. Jag lekte paparazzi.

Både jag och herr Westling gick sedan vidare till vad som, med all rätt, marknadsförs som Gävles uteställe nr 1, Goya. En massa dans, en massa bekanta ansikten och en massa trött idag. Ett klassiskt juldagsfirande var till ända.

(på bilden ovan syns förutom bocken Emma, bilden här bredvid är det Teresa som är i förgrunden)

Tomten

GOD JUL

med hälsningar från vår mycket speciella Usama-tomte.

Kram & puss och en salig röra av nummer

Idag har de allra sista julklapparna handlats in, samt syskonbarnen varit i fokus.

Här är jag och Carl:

Jag och Julia. Observera den markerade julmustmustachen. Det är verkligen överkurs att ordna en sådan.

Sedan försökte vi oss på att fånga oss alla tre på samma bild. Det är dock något som tar alldeles för lång tid och är alldeles för tråkigt så resultatet blev så här:

Jag har fått min nya SACO-mobil, så numera nås jag på 0705-57 19 84. Grejen är att det inte är helt säkert att jag lyckas svara. Jag är en människa som relativt ofta byter mobil och är ändå skapligt tekniskt bevandrad när det kommer till sådana saker. Nu har jag haft min nya mobil i två dagar, det är t o m en Sony Ericsson som jag nästan alltid brukar ha men... icke. Den är en skum hybrid mellan dator och mobil och jag får fortfarande sitta i tio minuter och svära för att överhuvudtaget hitta samtalslistan. Det blir inte bättre av att jag får ta över ett SIM-kort som misstänkt inte rensats sedan 2002. Det innebär att tre ordföranden har haft det innan mig och ingen verkar ha gått igenom den. Vad sägs om att Ardalan finns inskriven på sitt gamla SSU-nummer? Vad sägs om "Mamma Karin" och "Anna Karlsson" med tre olika nummer. Det är dessutom så att mobilen är ny och SIM-kortet gammalt, SIM-korten rymmer 200 nummer men det fanns 500 på den gamla mobilen. Mitt privata SIM-kort är låst till tre så proceduren blev mer omfattande än att skicka nummer från mobil A till B. Alla nummer på den gamla mobilen skickades till min privata mobil där de nu har blandats med de 200 som fanns där redan. Bluetoothen på den nya mobilen är låst med ett lösenord som jag misstänker att den gamla kanslichefen som tidigare hade telefonen har. Det innebär att jag som julpyssel går igenom nummer för nummer och skriver in i den nya mobilen som jag knappt förstår vad som är upp och ner på. Det känns i alla fall som det är en genomgång som behövdes, jag har svårt att se hur mitt arbete kan vara effektivt med inaktuella och röriga nummer.

I övrigt försöker jag ta julledigt några dagar nu. Varva ner och inte försöka reagera så väldigt mycket på vad som står i tidningarna utan spara dem till dagen efter annandagen t ex.
Det går sådär.

Vett o etikett

Nu befinner jag mig på föräldrahemsplan inför julen. Har ikväll tagit med min 2,5årige systerson på julspel i kyrkan. Julspelet arrangerades av skolan där min syster är lärare, och det var en massa söta små barn som sjöng låtar med höga röster iklädda glitter alt. tomteluvor. Så där som det ska vara. Det enda som inte var som det skulle vara var mannen som satt framför mig med en urtvättad t-shirt med texten (typ) Frasses motordelar, och med en kvinna med en likadan jacka. Det var en julavslutning och jag kan tycka att det är trevligt att folk klär upp sig lite. Det behöver inte vara dyrt, men ändå någon typ av dresscode. Men efter att ha blivit surt behandlad både i affärer och av bussresenärer så har jag mina funderingar på om etikett kanske är något som man glömt bort här.

För ärligt- hur jobbigt är det att le lite? Eller har ALLA en dålig dag?

Kändisar och senatorer

Under året har jag ju haft studieuppehåll och jobbat som infokom-administratör på Sveriges elevråd- SVEA . I måndags var det julavslutning tillika avtackning av mig. Dagen innehöll vegetariskt julbord på Örtagården, X-mas Xider (den där fina röda med glitter) hos Walter, presenter och besök på Kvarnen. Linus fick Trival Pursuit Kändisutgåvan i present. Det blev spel förstås och nu var jag åldersdopad. Hur skulle man annars förklara mina 27 rätt och tvåans 8 rätt? Det finns en anledning i att då vi lekte Jeopardy som jag hade förberett hade kategorierna "Personal" "Kändisar""Politiker". Det här med människor intresserar mig.

På bilden syns Walter, Ellinor, jag, Josephine och Linus.

I går började min överlämning med David. Överlämningen består främst av praktiska moment såsom "hur funkar telefonen" "hur scannar man" och den rafflande "hur funkar det med posten". De bitar jag som ideellt aktiv vice ordförande inte haft koll på. Fick av tf kanslichefen John en ljusslinga i välkomstpresent som gör sig utmärkt på det fina kontoret, När jag var liten drömde jag om att 1) ha egna visitkort 2) ha eget kontor. Mina första visitkort hade jag när jag gick i åttan, de första jag fick från ett uppdrag fick jag 03 när jag var ordförande i DIK Student men nu den 1 januari kommer det första egna kontoret. Vad härligt det är att uppfylla sina drömmar.

Igår träffades även senaten för en middag. Vi röstade även fram en sammankallande för de närmaste mötena. Senaten är en intressant församling, det handlar om ett antal stora egon, så stora att det knappt ryms i ett rum när vi är samlade. På ett bra sätt, senaten består av några av de skönaste typerna jag känner.