Intensiv dag, ni vet en sådan där då man stapplar sig hemåt och är tacksam för den person som uppfann snabbmakaronerna. Givande möte med MP i morse, mötet med S-studenter fick skjutas fram pga lång interpellationsdebatt i riksdagen om Israel och Palestina samt ett visst ståhej kring Mona Sahlin.
Två roliga nyheter på SVT24 under kvällen:
- Brynäs.. BRYNÄS etta i elitserien. Jag har uppenbarligen varit duktig på att undvika den rosa delen i Aftonbladet, baksidan av ekonomidelen i DN osv för det var en stor överraskning. Och att Ove Molin gjorde ett av målen... hejaramsorna från -98 spelades snabbt upp i mitt huvud.
- Regeringen har beslutat att ansöka till UNESCO om att göra Hälsingegårdarna till världarv. Utmärkt!
torsdag 18 januari 2007
onsdag 17 januari 2007
So you're back
Så, nu tillbaka i Uppsala och dessutom tillbaka i mitt och Saras hem efter en och en halv vecka på resande fot med fast punkt bakom Tess och Emelies soffa.
Samlat intryck av Folk och försvars rikskonferens? Fantastiskt! Det var verkligen en höjdare och det är synd att SACO Studentråd inte åkt tidigare. Gårdagens middag var i fashionabelt sällskap, Laila Naragi som är internationellt ansvarig på SSU, Ida Gabrielsson som är förbundsordförande i Ung vänster, Hanna Hallin som är ordförande för LSU, Åsa Coenraads från MUF och även Folk och försvars styrelse, Europaminister Cecilia Malmström och Fredrick Federley från CUF.
Avslutning idag med Wanja Lundby-Wedin, innan det en intressant diskussion om integritet.
Imorgon ska jag tillsammans med Dag och Fimsuu från vår styrelse träffa Mats Pertoft som är ledamot i utbildningsutskottet för Miljöpartiet, på eftermiddagen ska jag och Dag träffa Magdalena Streijffert från S-studenter.
Samlat intryck av Folk och försvars rikskonferens? Fantastiskt! Det var verkligen en höjdare och det är synd att SACO Studentråd inte åkt tidigare. Gårdagens middag var i fashionabelt sällskap, Laila Naragi som är internationellt ansvarig på SSU, Ida Gabrielsson som är förbundsordförande i Ung vänster, Hanna Hallin som är ordförande för LSU, Åsa Coenraads från MUF och även Folk och försvars styrelse, Europaminister Cecilia Malmström och Fredrick Federley från CUF.
Avslutning idag med Wanja Lundby-Wedin, innan det en intressant diskussion om integritet.
Imorgon ska jag tillsammans med Dag och Fimsuu från vår styrelse träffa Mats Pertoft som är ledamot i utbildningsutskottet för Miljöpartiet, på eftermiddagen ska jag och Dag träffa Magdalena Streijffert från S-studenter.
Entreprenörskap i den högre utbildningen
Slöseriet med akademikers kunskapskapital är oförsvarbart. Entreprenörskap måste få en plats i utbildningen. Vi ger högskolan underkänt som inspirationskälla för framtidens företagare, skriverEva Westerberg och Peter Ranki.
I UNT 3/1 skriver Per Silenstam om hur utbildningar måste ta större hänsyn till arbetsmarknadens behov. I dag finns ett tydligt och för många svåröverkomligt glapp mellan studier och arbetsmarknad. Arbetslösheten bland landets nyexaminerade akademiker är hög och det är svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.Slöseriet med akademikers kunskapskapital är oförsvarbart. I stället borde akademikernas potential välkomnas.
Vad som saknas är ett entreprenörstänkande, och det på fler håll än i teoretiska ekonomi- och handelskurser.Det är ett problem att många nyutexaminerade studenter har en övertro på samhällets förmåga att skapa arbeten. Som situationen ser ut i dag görs inte tillräckligt för att främja studenternas innovativa förmåga och företagaranda. Det är olyckligt, eftersom tanken på att försörja sig själv - genom sin egen verksamhet - därför känns avlägsen och främmande för många som utbildar sig. Den som läser på högskola eller universitet behöver redan under studietiden få verktyg som gör det möjligt att skapa sig sin egen arbetsmarknad efter avslutade studier.
För att göra högre utbildning lönsam för såväl den enskilde studenten som samhället i stort är nytänkande nödvändigt. Om inte annat är det viktigt att fokusera på hur akademikers valmöjligheter kan öka i en tid då arbetsmarknaden i så hög grad kännetecknas av flexibilitet och rörlighet.Utöver konkreta ämneskunskaper ska en akademisk utbildning förse studenterna med ett vetenskapligt förhållningssätt, kritiskt tänkande och analytisk förmåga. Högskolan har även en tredje uppgift, samverkan med det omgivande samhället. För att råda bot på den "praktikskräck" som har etablerat sig på landets lärosäten måste entreprenörskap få en naturlig plats i utbildningen. Om det ska bli verklighet måste fler idéer få växa och kommersialiseras. Detta kan ske utan att avkall görs på utbildnings- eller forskningsmässiga krav.
En utredning från Saco visar att endast tre av tio studenter har funderat på att starta eget företag under studietiden. Det gör att vi ger den svenska högskolan underkänt som inspirationskälla för framtidens företagare. Den svenska oförmågan att fostra goda entreprenörer - som tillåts utnyttja sin kapacitet till fullo - har även bekräftats av EU-kommissionen i en skrift om läget på den europeiska arbetsmarknaden. Trots ett flertal insatser för att främja det svenska företagsklimatet konstaterar kommissionen att det inte skapas tillräckligt många små- och medelstora företag i Sverige.När det gäller antalet entreprenörer och nystartade företag hamnar Sverige bland de sämsta jämfört med övriga EU-länder. Särskilt dystert ser det ut för Sveriges kvinnliga entreprenörer som är anmärkningsvärt få till antalet. Sverige måste därför bli bättre på att uppmuntra och använda människors kunnande och kompetens.
Många studenter vittnar om att de ofta känner en osäkerhet inför framtiden. Med en självsäkerhet och ett entreprenörstänkande i bagaget - som kommer från tron på den egna förmågan - kommer fler broar att kunna byggas över glappet mellan tiden som student och framtiden som yrkesverksam.
Eva Westerberg
ordförande SACO Studentråd
Peter Ranki
ordförande Centerstudenter
UNT 17/1 2007
I UNT 3/1 skriver Per Silenstam om hur utbildningar måste ta större hänsyn till arbetsmarknadens behov. I dag finns ett tydligt och för många svåröverkomligt glapp mellan studier och arbetsmarknad. Arbetslösheten bland landets nyexaminerade akademiker är hög och det är svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.Slöseriet med akademikers kunskapskapital är oförsvarbart. I stället borde akademikernas potential välkomnas.
Vad som saknas är ett entreprenörstänkande, och det på fler håll än i teoretiska ekonomi- och handelskurser.Det är ett problem att många nyutexaminerade studenter har en övertro på samhällets förmåga att skapa arbeten. Som situationen ser ut i dag görs inte tillräckligt för att främja studenternas innovativa förmåga och företagaranda. Det är olyckligt, eftersom tanken på att försörja sig själv - genom sin egen verksamhet - därför känns avlägsen och främmande för många som utbildar sig. Den som läser på högskola eller universitet behöver redan under studietiden få verktyg som gör det möjligt att skapa sig sin egen arbetsmarknad efter avslutade studier.
För att göra högre utbildning lönsam för såväl den enskilde studenten som samhället i stort är nytänkande nödvändigt. Om inte annat är det viktigt att fokusera på hur akademikers valmöjligheter kan öka i en tid då arbetsmarknaden i så hög grad kännetecknas av flexibilitet och rörlighet.Utöver konkreta ämneskunskaper ska en akademisk utbildning förse studenterna med ett vetenskapligt förhållningssätt, kritiskt tänkande och analytisk förmåga. Högskolan har även en tredje uppgift, samverkan med det omgivande samhället. För att råda bot på den "praktikskräck" som har etablerat sig på landets lärosäten måste entreprenörskap få en naturlig plats i utbildningen. Om det ska bli verklighet måste fler idéer få växa och kommersialiseras. Detta kan ske utan att avkall görs på utbildnings- eller forskningsmässiga krav.
En utredning från Saco visar att endast tre av tio studenter har funderat på att starta eget företag under studietiden. Det gör att vi ger den svenska högskolan underkänt som inspirationskälla för framtidens företagare. Den svenska oförmågan att fostra goda entreprenörer - som tillåts utnyttja sin kapacitet till fullo - har även bekräftats av EU-kommissionen i en skrift om läget på den europeiska arbetsmarknaden. Trots ett flertal insatser för att främja det svenska företagsklimatet konstaterar kommissionen att det inte skapas tillräckligt många små- och medelstora företag i Sverige.När det gäller antalet entreprenörer och nystartade företag hamnar Sverige bland de sämsta jämfört med övriga EU-länder. Särskilt dystert ser det ut för Sveriges kvinnliga entreprenörer som är anmärkningsvärt få till antalet. Sverige måste därför bli bättre på att uppmuntra och använda människors kunnande och kompetens.
Många studenter vittnar om att de ofta känner en osäkerhet inför framtiden. Med en självsäkerhet och ett entreprenörstänkande i bagaget - som kommer från tron på den egna förmågan - kommer fler broar att kunna byggas över glappet mellan tiden som student och framtiden som yrkesverksam.
Eva Westerberg
ordförande SACO Studentråd
Peter Ranki
ordförande Centerstudenter
UNT 17/1 2007
tisdag 16 januari 2007
Har det fortsatt väldigt bra på rikskonferensen. Nu efter lunch kommer Jan Eliasson och Cecilia Malmström att diskutera energifrågor, blir spännande. Kvällarna är trevliga och ägnas bland annat åt styrdans. I går blev det bugg med både Niklas och Richard från LSU samt foxtrot med Fredrick. Sådana där danser är alltid mycket mer ansträngande än man tror. Både fötter och vader känner att de fått sig en match idag.
Strålande fint vinterväder idag, och Ulrika kom just hem från en dryg mils skidåkning. Jag är lite avundsjuk över hurtigheten idet jämfört med min egen sovmorgon.
Strålande fint vinterväder idag, och Ulrika kom just hem från en dryg mils skidåkning. Jag är lite avundsjuk över hurtigheten idet jämfört med min egen sovmorgon.
söndag 14 januari 2007
Ur gårdagens Corren
Bättre regionala högskolor är ett led i kampen mot den sociala snedrekryteringen, anser två representanter för studentrörelsen.
I Högskoleverkets och SCB:s senaste analys kring den sociala snedrekryteringen ser vi att klassamhället fortfarande frodas. 70 procent av barnen från tjänstemannahem har påbörjat en högre utbildning vid 25 års ålder. Samma siffra för barn från arbetarhem är 25 procent. Den sociala snedrekryteringen riskerar att konservera de klasskillnader som redan råder.
Den sociala rekryteringen skiftar också starkt mellan olika utbildningar och lärosäten. Tyvärr kan man ana bostadsproblematiken bakom statistiken. Kommer du ifrån ett hem utan stark ekonomi har du sällan råd eller kontakter att hitta en bostad i en storstad.
Här spelar därför de regionala högskolorna med sina bostadsgarantier en stor roll.
SCB:s undersökning visar också att de regionala högskolorna fyller en allt större funktion för att minska snedrekryteringen till högskolan. Vid de lärosäten som är relativt nya och ligger långt ifrån storstäderna ökar andelen arbetarbarn som studerar.
Därför är det viktigt att satsa även på de högskolor som ligger utanför storstadsområdena. Vi tycker det är viktigt att alla får en chans att studera, på schyssta villkor.
För tyvärr är det så, att även om vi kan vara nöjda med att studenterna från arbetarhem söker sig till regionala högskolor, kan vi inte bortse från de kvalitetsbrister som blir allt mer uppenbara på de mindre högskolorna. Vi vet att små enheter har svårare att genomföra större forskningsprojekt, att lärare vid mindre högskolor i lägre grad är disputerade än de vid större universitet samt att studenterna när de kommer ut på arbetsmarknaden får en lägre lön.
Därför måste man börja tänka nytt vad gäller de regionala högskolorna. En undermålig utbildningskvalitet skapar en illusion av högskolans värde.Vi är övertygade om att de regionala högskolorna kan fylla en viktig funktion men krafttag måste tas, till exempel genom större forskningssamarbeten och en tydligare specialisering. Många av de regionala lärosätena runt om i landet har naturliga förutsättningar för vissa forsknings- och utbildningsuppgifter.
Låt oss heller inte stanna vid landsgränserna. Regionuniversitet som är landsöverskridande skulle kunna vara en möjlighet för många av våra högskolor och universitet att bredda sin forskningskompetens samtidigt som man behåller rekryteringen av studenter från arbetarhem.
För att hela landet ska leva krävs ordentliga satsningar på utbildningar vid alla lärosäten. Det krävs nytänkande och inte minst en vilja att minska klassklyftorna. Ansvaret vilar tungt på regeringen.
Utbildningsminister Leijonborg – hur länge ska utbildning förbli en klassfråga?
Eva Westerberg, ordförande SACO Studentråd
Magdalena Streijffert, ordförande s-studenterna
Passar även på att ge David en officiell ursäkt, Corren tog bort ditt namn på eget bevåg. Du ska ha en massa cred för artikeln!
I Högskoleverkets och SCB:s senaste analys kring den sociala snedrekryteringen ser vi att klassamhället fortfarande frodas. 70 procent av barnen från tjänstemannahem har påbörjat en högre utbildning vid 25 års ålder. Samma siffra för barn från arbetarhem är 25 procent. Den sociala snedrekryteringen riskerar att konservera de klasskillnader som redan råder.
Den sociala rekryteringen skiftar också starkt mellan olika utbildningar och lärosäten. Tyvärr kan man ana bostadsproblematiken bakom statistiken. Kommer du ifrån ett hem utan stark ekonomi har du sällan råd eller kontakter att hitta en bostad i en storstad.
Här spelar därför de regionala högskolorna med sina bostadsgarantier en stor roll.
SCB:s undersökning visar också att de regionala högskolorna fyller en allt större funktion för att minska snedrekryteringen till högskolan. Vid de lärosäten som är relativt nya och ligger långt ifrån storstäderna ökar andelen arbetarbarn som studerar.
Därför är det viktigt att satsa även på de högskolor som ligger utanför storstadsområdena. Vi tycker det är viktigt att alla får en chans att studera, på schyssta villkor.
För tyvärr är det så, att även om vi kan vara nöjda med att studenterna från arbetarhem söker sig till regionala högskolor, kan vi inte bortse från de kvalitetsbrister som blir allt mer uppenbara på de mindre högskolorna. Vi vet att små enheter har svårare att genomföra större forskningsprojekt, att lärare vid mindre högskolor i lägre grad är disputerade än de vid större universitet samt att studenterna när de kommer ut på arbetsmarknaden får en lägre lön.
Därför måste man börja tänka nytt vad gäller de regionala högskolorna. En undermålig utbildningskvalitet skapar en illusion av högskolans värde.Vi är övertygade om att de regionala högskolorna kan fylla en viktig funktion men krafttag måste tas, till exempel genom större forskningssamarbeten och en tydligare specialisering. Många av de regionala lärosätena runt om i landet har naturliga förutsättningar för vissa forsknings- och utbildningsuppgifter.
Låt oss heller inte stanna vid landsgränserna. Regionuniversitet som är landsöverskridande skulle kunna vara en möjlighet för många av våra högskolor och universitet att bredda sin forskningskompetens samtidigt som man behåller rekryteringen av studenter från arbetarhem.
För att hela landet ska leva krävs ordentliga satsningar på utbildningar vid alla lärosäten. Det krävs nytänkande och inte minst en vilja att minska klassklyftorna. Ansvaret vilar tungt på regeringen.
Utbildningsminister Leijonborg – hur länge ska utbildning förbli en klassfråga?
Eva Westerberg, ordförande SACO Studentråd
Magdalena Streijffert, ordförande s-studenterna
Passar även på att ge David en officiell ursäkt, Corren tog bort ditt namn på eget bevåg. Du ska ha en massa cred för artikeln!
Sälen
Framme i Sälen på Folk och försvars rikskonferens. Det chartrade planet hit var spännande, kändes som att man skulle på skolresa med skillnaden att ens bänkkamrat var ambassadör i Ankara. Fullt med intressanta och spännande människor här, delar lägenhet med Ulrika som är ordförande för HOF , åt lunch med Anna Ekström, Birgitta Ohlsson, Cecilia Wigström och Hanna från Ungdom mot rasism. Fascinerande föredrag och mer eller mindre snöstorm.
För spännande bilder från det snöiga Sälen se Fredricks blogg
För spännande bilder från det snöiga Sälen se Fredricks blogg
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)