onsdag 19 augusti 2009

Långt ifrån lagom

För någon vecka sedan släpptes den av Lotta Moberg och Jonas Sigedahl skrivna rapporten Långt ifrån lagom-kommunala satsningar i kristider här på Timbro. Resultatet- att kommuner kan spara utan att dra ned på välfärd- presenterades i en artikel på DN debatt skriven av Thomas Idergard. Och det väckte intresse kan man lugnt säga. Enormt många tidningar skrev om rapporten, enormt många bloggar också. Många var arga, jättearga. Att ifrågasätta hur kommunerna hanterar skattepengar görs inte utan diskussion. Och det är bra, för diskussionen vill vi åt. Vi SKA diskutera hur våra gemensamma medel används.

Det finns några huvudsakliga kritikområden som Thomas nu bemöter på vår hemsida.

Jag tror min personliga favorit, och det är en ständigt återkommande sådan, är att Timbro är kultur-, idrotts-, folkbildnings- och fritidsfientligt. Har på flera håll sätt hur man skrivit saker som t ex Hade detta varit svensk politik under de senaste decennierna hade den svenska idrottsbredden förmodligen aldrig möjliggjort för svenska friidrottsstjärnor som Stefan Holm och Carolina Klüft (jag minns just nu inte var jag hittade detta, jag sparade citatet på Facebook).
Själv trodde jag att idrottsframgångar berodde på individernas talang och ansträngningar och inte på kommunalpolitik allena.
Thomas skriver: Att, som våra kritiker, sätta likhetstecken mellan kommunal utgiftsrullning till kultur- och fritidspolitiska ändamål, å ena sidan, och begreppen ”kultur” och ”fritid”, å den andra, är faktiskt något som gränsar till en totalitär syn – dvs att allt som är, finns till genom stat och kommun. Det ligger långt från vår uppfattning.

tisdag 18 augusti 2009

Comeback

Hurra, han är tillbaka!
Claes de Faire alltså, och hans blogg på Resumé.

Sverige Sverige älskade land

Får man möjligheten att göra en popkulturell knorr på en seminarieserie, så varför inte ta den? Därför heter höstens mini-serie Sverige Sverige älskade land, efter Kents försök till ny nationalsång. Sitter just nu med den i princip färdiga rapporten Bland världens mest bildade folk, skriven av Daniel Braw, fil dr vid University of London.

Rapporten släpps på tisdag och presenteras av Daniel, och sedan kommer nationsbyggandet att kommenteras av Anders Edwardsson och Stig-Björn Ljunggren. Och jag är övertygad om att det blir alldeles lysande! Anmälan görs här.

Mycket Väl inte riktigt Godkänd

För några år sedan arbetade jag med information- och kommunikation på en elevorganisation och träffade därmed hundratals ungdomar mellan 12-20 år. Många av dem var förstås riktiga mönsterditon med stort engagemang och bra betyg. Men jag reagerade ändå på det där, att det var då väldigt vad precis ALLA hade strålande betyg. Jag försökte avskriva det som att jag började bli gammal och inte kom ihåg hur det var typ fem år tidigare, men trots det gnagde känslan att det faktiskt var lättare att få MVG nu än det var "på min tid".

Och tänka sig. Känslan stämmer. En ny undersökning visar att myndighetsutövningen som betygen utgör är väl generös, andelen som går ut med MVG i alla ämnen har ökat med 28 % sedan 1997. Magnus Henreksson och Jonas Vlachos som gjort studien föreslår tre alternativa vägar för att öka rättsäkerheten: centralt rättade nationella prov, en studentexamen med utomstående examinatorer samt låta varje högskola besluta om sina egna antagningskriterier och därmed skippa den betygsbaserade antagningen till högre utbildning.

Och det här är viktigt, att ge ett MVG till någon som inte förtjänar det är en enorm otjänst. Då kan eleven inte lita på sina egna kunskaper. Vidare riskeras kvaliteten i den högre utbildningen att urholkas ordentligt då man kan förmoda att ribban sänks även där.
Vad ska svensk utbildning egentligen vara värd? Svenskans ledarsida skriver i dag att utan pålitiliga sätt att mäta kunskap så riskeras studentmössan att pumpas med luft. Hela utbildningssystemet, säger jag.

Uppdaterad: Johannes Forssberg skriver om sina egna erfarenheter från rekordgenerationen och kallar det hela för den marknadsliberala flumskolan.
Varför tycks det alltid bli så väldigt svårt att konkurrera med kvalitet?

söndag 16 augusti 2009

Men den amerikanska sjukvården har också en del för oss att inspireras av

En ganska klassisk bild förmedlas i dagens DN kring den amerikanska sjukvården, eller kanske snarare om amerikanerna. Kongressledamöter som stödjer Obamas sjukvårdsreform kallas kommunister och "varför ska min skatt gå till din dotter"?

Jag säger inte att det inte är så det har gått till. Och sjukvården i USA behöver absolut vissa reformer. Men allt är inte åt helvete, även om det är den historien vi har fått berättad för oss ett otal gånger. Det finns till och med- hör och häpna!- delar att inspireras av och importera till Sverige. De amerikanska hälsokontona är ett intressant exempel på nytänkande som också har relevans för den svenska sjukvårdens allt tydligare långsiktiga finansieringsproblem. Med individuella hälsokonton kan konsumtionen av vård och dess kostnader spridas över en längre tidsperiod. Den enskildes makt över den egna hälsan, ansvaret för den och för dess utgifter ökar – och många kan få denna makt och möjlighet om bara politiken vill skapa de rätta förutsättningarna.

Intressant, eller hur? Och som tur är kan du lära dig mer. Frilansskribenten Jacob Arfwedssson har skrivit en rapport åt Timbro om just hälsokonton som presenteras på en lunch den 7 september. Kom dit!

lördag 15 augusti 2009

Nu kan även ensamstående kvinnor bada

I Söderhamns kommun ska det kommunala badhuset nu införa tider där endast kvinnor får använda badhuset. Tydligen menar kommunalrådet (enligt muntliga uppgifter tagna från Söderhamns Kuriren som inte finns på nätet) att det inte bara handlar om religiösa och kulturella anledningar. Även gruppen ensamstående kvinnor har problem att bada om det finns män i badhallen.

Är det ett upprop jag missat? Efter Bara bröst eller så menar jag? Varför skulle ensamstående kvinnor- som för övrigt är ett trist uttryck- ha något emot män i badhuset? Vill de inte bli raggade på? Blir de raggade på? Vem ser vem som är tillsammans eller ej (förutom om folk är gifta och simmar med ringar förstås)? Vad är det med ensamstående kvinnor och badhus?

State owned gay disco

I Stockholm så firades i veckan Berlinmurens fall genom en technofest, vilket Mattias Svensson skriver om på Neobloggen. Han berättar vidare om att nästa nummer av Magasinet Neo kommer att innehålla en artikel om censuren på dansgolvet i det forna Östberlin.

Jag undrar om artikeln också tar upp att det- på riktigt- i diktaturens Berlin fanns "state owned gay disco". Smaka på det. State owned gay disco.