Gott nytt år!

Årets sista dag får avslutas med några bilder från den senaste veckan. Den vita julaftonen firades bland annat med traditionsenlig julkonsert i Söderala kyrka. Snön smälte sedan bort, men julafton var i alla fall snörik.

Tomten kom till de snälla barnen.

Och Annandagen var fylld med bus, både de tre syskonbarnen och de tre kusinbarnen var på plats. Tjohej!

Kvällens nyårsfirande blir lugnt. Jag och Eiran har laddat upp med en massa goda drycker från det allt bättre alkoholfria sortimentet på Systembolaget och planerat en god meny. De senaste dagarna har den här höggravida kvinnan varit uppe till 23.30-tiden flera gånger, så prognosen ser ljus ut att jag kommer att orka vara vaken till tolvslaget.

Oavsett vad så kommer det inte vara samma typ av festlighet som förra året. Mindre snö, färre gäster och mindre champagne. Men firas ska det!

Vinterdröm

I dag är det sista arbetsdagen på en sisådär 130 dagar. Spännande och annorlunda känsla. Efter att ha sett Clara Lidströms fantastiska vinterbilder håller jag tummarna för att en jul i Hälsingland innebär:

Julen 2008

Julen 2009

Årets julklapp: Omtanke

I helgen lämnades det in en stor kasse med böcker och kläder till Myrornas. Men naturligtvis var det inte möjligt att gå från butiken utan något nytt. Maken hittade en bok om Mount Everest och jag den här underbara tomten. Förutom att man alltid hittar fantastiskt fina saker i vintagebutiker så får människor hjälp både när man skänker gåvor och köper saker på Myrorna. Enligt Frälsningsarmén är för övrigt årets julklapp, i stället för en matkasse, omtanke. En annan smart variant på årets julklapp är Svenska Kyrkans matkasse.

Ytterligare en väg att hjälpa människor är faktiskt den här bloggposten. För i och med att jag publicerar den här bloggposten blir inte bara fler uppmärksammade på den tysta katastrofen utan dessutom innebär det att re:member skänker sex påsar av den nötkräm som UNICEF använder vid behandling av undernärda barn. Tre påsar nötkräm om dagen är allt som krävs för att ett barn som lider av undernäring ska kunna överleva.

Har du också en blogg och vill göra något viktigt i jul? Hämta bloggmaterial här! Tillsammans räddar vi barns liv.

Räddade mustaschen Juholt?

Niklas Svensson och Gudrun Schyman

Ett riktigt uppfriskande lunchseminarium i dag, apropå en färsk rapport där Roland Poirier Martinsson och Max Sohl Stjernberg har granskat ett antal politiska drev i den svenska moderna historien för att finna belägg för tanken att könet spelar en avgörande roll för utgången. Kommentarer från Niklas Svensson och Gudrun Schyman.

Den sistnämnda har verkligen lämnat ett hål efter sig i rikspolitiken. Schyman bidrar med retorisk elegans och snygga schvungar på ett sätt som är sällsynt i svensk politik. Ett rent nöje att se och lyssna på.

Mackmyra whiskey - en frihetsfråga

I lördags besökte jag och Eiran whiskeydestilleriet utanför Gävle, då vi gjorde den så kallade Mackmyraresan.  Där fick vi lära oss om destilleriets historia, se när en en 30-literstunna (ja, den på bilden) fylldes med whiskey och sedan åka med den till skogslagret i Mackmyra whiskeyby. Det var verkligen hur intressant som helst, och på grund av all interaktivitet, och hur nära man kom tillverkningen, slår det nästan besöket på Tallisker destilleri i Skottland vi gjorde i somras.

Vad som blev extra tydligt på plats är hur bisarrt det är med förbudet mot gårdsförsäljning. Mackmyra ansöker varje år om att få tillstånd att sälja whiskey i sin butik. Men icke.
I dag ordnar man studiebesök och visningar av destilleriet. I anslutning har Mackmyra dessutom en souvenirbutik med bland annat kepsar och glas. Men om besökarna vill köpa med sig en flaska från Mackmyra så blir de hänvisade till Systembolaget.  

Per Ankersjö (C) förklarade i augusti varför han tycker att gårdsförsäljning ska tillåtas:

Gårdsförsäljning är ett sätt att utveckla turismen och upplevelsenäringen på landsbygden. Det är också ett sätt att utveckla dryckeskultur och bryggeritraditioner i samklang med övrig svensk gourmetindustri, vilket bland andra mat- och vinkännaren Carl Jan Granqvist och andra skrivit om i debatten tidigare. Gårdsförsäljningens inverkan på alkoholpolitiken är ytterst marginell, även om den för mig och många andra ändå har blivit en viktig symbol i egenskap av att vara en frihetsfråga.

Dubbelspelet om alkoholmonopolet som pågår bakom kulisserna blir också väldigt tydlig i dagens artikel av Mark Majzner från Antipodes Premium Wines.

Läs mer om regeringens splittring i frågan.

Say YES

Jag tackade ja.

Ett ämne som det allt för ofta finns anledning att återkomma till är det här med kvinnor och nej-sägande. Det vill säga: det finns ett sammanhang, kanske en föreläsning, en debatt, en artikelserie. Projektledaren/researchen börjar med en lista med olika namn, med olika kön, och börjar höra sig för. Efter inte allt för lång tid har en hop med män tackat ja, men listan över de kompetenta kvinnor som fanns med börjar få slut på namn. De säger.. nej.
De är experter eller sjukt spännande på olika sätt, men tackar nej.

Sydsvenskan publicerar en lista med 100 kvinnor som kan snacka teknik, apropå att Sveriges Ingenjörer inte kunnat hitta en enda kvinnlig talare till det jubileumsseminarium som hålls i Malmö i dag med anledning av organisationens 150-firande.
"Men tyvärr hjälpte inte bidragen – Sveriges Ingenjörer valde bort kvinnorna på högtidsdagen!", skriver Thomas Frostberg, vilket förstås är anmärkningsvärt.

Men man kan förstås inte vara säker på att det var ett aktiv bortval från Sveriges Ingenjörer. Det kan snarare ses som sannolikt, tyvärr, att det har kommit nej, efter nej, efter nej. Eller som en vän kommenterar på Facebook:  Jag letade kvinnor via Rättviseförmedlingen till ett större teknikevent. Inte en av de som jag fick tips om som jag kontaktat vill ställa upp. Så det är inte bara att det finns kompetenta kvinnor - de ska ställa upp också.

Uppenbarligen har Rättviseförmedlingen mer jobb att göra med sin TackaJA-kampanj 


Avslutningsvis, Elaine Eksvärd skriver i dag att hon:
... tackade konsekvent ”JA!” till uppdrag som gjorde mig så rädd att jag kunde skita på mig, men det är så man klättrar – övervinn höjdskräcken när du avancerar.

Det var inte bättre förr

Min kompis Teresa har en ny blogg: Det var inte bättre förr. Bara inledningen gör att man bara måste älska henne

Hej alla gnällspikar, nu är det dags att tänka positivt och gilla läget. Vardagen må vara grå och emellanåt trist, men ibland får man ta sig i kragen och se till att saker förändras, till det bättre. Det gäller att tillvarata de ljuspunkter som gör tillvaron mer dräglig. För tänk vad man kan göra med humor, engagemang, kultur, mat & dryck, resor, en positiv inställning eller en spark i röven. Det här är således min blogg om mina små ljuspunkter.