För några år sedan arbetade jag med information- och kommunikation på en elevorganisation och träffade därmed hundratals ungdomar mellan 12-20 år. Många av dem var förstås riktiga mönsterditon med stort engagemang och bra betyg. Men jag reagerade ändå på det där, att det var då väldigt vad precis ALLA hade strålande betyg. Jag försökte avskriva det som att jag började bli gammal och inte kom ihåg hur det var typ fem år tidigare, men trots det gnagde känslan att det faktiskt var lättare att få MVG nu än det var "på min tid".
Och tänka sig. Känslan stämmer. En ny undersökning visar att myndighetsutövningen som betygen utgör är väl generös, andelen som går ut med MVG i alla ämnen har ökat med 28 % sedan 1997. Magnus Henreksson och Jonas Vlachos som gjort studien föreslår tre alternativa vägar för att öka rättsäkerheten: centralt rättade nationella prov, en studentexamen med utomstående examinatorer samt låta varje högskola besluta om sina egna antagningskriterier och därmed skippa den betygsbaserade antagningen till högre utbildning.
Och det här är viktigt, att ge ett MVG till någon som inte förtjänar det är en enorm otjänst. Då kan eleven inte lita på sina egna kunskaper. Vidare riskeras kvaliteten i den högre utbildningen att urholkas ordentligt då man kan förmoda att ribban sänks även där.
Vad ska svensk utbildning egentligen vara värd? Svenskans ledarsida skriver i dag att utan pålitiliga sätt att mäta kunskap så riskeras studentmössan att pumpas med luft. Hela utbildningssystemet, säger jag.
Uppdaterad: Johannes Forssberg skriver om sina egna erfarenheter från rekordgenerationen och kallar det hela för den marknadsliberala flumskolan.
Varför tycks det alltid bli så väldigt svårt att konkurrera med kvalitet?
Håller helt med.
SvaraRaderaAtt överhuvudtaget låta läraren vara betygsättare av elever skapar, utöver problemen med inflation i höga betyg, incitament för eleverna att dölja för läraren de områden där deras kunskap är bristfällig i syfte att få högre betyg.
Skulle betygen istället sättas genom centrala prov eller på annat sätt lyftas bort från elevernas lärare skulle eleverna få incitament att faktiskt lyfta fram sina svaga sidor till läraren för att kunna få hjälp med dessa.
Vilket ju eleverna själva i slutändan skulle tjäna på, för de skulle lära sig mer och kunna mer!
SvaraRaderaDet är värre än vad du skriver i din blogg. Ökningen är inte 28 procent, det hade varit anmärkningsvärt men knappast alarmerande.
SvaraRadera"Mellan 1997 och 2007 ökade andelen elever som gick ut gymnasiet med MVG i alla ämnen – 20,0 i slutbetyg – med 28 gånger."
Det är alltså 28 gånger fler elever som får betyget MVG idag, vilket fullkomligt underminerat betygssystemet.
Vi fick som första klass med det nya betygssystemet att vi inte kunde få mvg på A-kurser, för då hade vi inte tillräckligt mycket kunskap sa lärarna då, och jag vet att de sa de till flera efterföljande elever.
Hade en lärare sagt så idag hade den skolan inte haft några elever idag.
Lösningen är att hitta alternavtiva antagningsformer till högskolan.
Åh förstås, slarvigt av mig!
SvaraRadera