Almedalentricks

Jag har haft en hel del att göra med LSU genom åren, varit valberedningens sammankallande, gått EU-utbildning och lite annat bra-att-ha. Därför var det extra kul att ordförande Seher Yilmas bjöd in mig till deras Inför Almedalen-mingel för att tala om hur man får ut mesta möjliga av Almedalsveckan. För en tid sedan talade jag med en PR-byrå som slog fast att de var Almedalsexperter. Jag berättade att det var min sjunde Almedalsvecka som kommer nu snart. De konstaterade att jag också fick använda mig av det epitetet då. Och då passar det förstås att dela med sig av sina tips och tricks!

Ett svenskt flexicurity - vad kan vi lära av den danska modellen?

I dag anordnade Centerpartiet ett seminarium om den danska flexicuritymodellen, med den tidigare danske socialdemokratiske finansministern Mogens Lykketoft som också beskrivs som arkitekten bakom modellen. Modererade gjorde Annie Johansson , och medverkade gjorde också Maud Olofsson. Den sistnämnda talade om vad som behövs göras i Sverige i framtiden för att få ett mer danskt system (med trygghet och flexibilitet).

• Förändra turordningsreglerna i LAS
• Sänk arbetsgivaravgifterna
• Trygghet i försäkringar (här poängterade Maud Olofsson att om man räknar in inkomstförsäkringar som möjlighet för de som tjänar mer än 18 700 kronor i månaden så kan man säga att den danska och den svenska tryggheten är på samma nivå. Jag har aldrig hört någon göra den jämförelsen förut. Fungerar den?)
• Mer kompetensutveckling, vilket ökar människors mod och självkänsla

För den som vill lära sig mer om Flexicurity rekommenderar jag David Svenns uppsats om detsamma.

Eftergångslandet Sverige?

[UPPDATERAD] Äldreborgarråd Ewa Samuelsson, Kaj Fölster och Jakob Arfwedsson diskuterar svensk o tysk äldreomsorg på inspirationsseminariet Eftergångslandet Sverige?

På seminariet släpptes tre rapporter: om den tyska äldreomsorgen, om Tjeckien och Slovakiens sjukvård samt om hur sjukvårdsförsäkringen i Nederländerna fungerar. Alla rapporter går att ladda ner här.

Vi kommer också till hösten att släppa en DVD med highlights från de tre timmar långa seminariet, kryddat med kort intervjuer. Mingelreportern kanske ni känner igen? Här pratar jag med Annika Lundius, vice vd Svenskt Näringsliv.

Stolt medlem i AEA berättar.

Jag sökte på ordet a-kassa här i bloggen och ramlade över en stor mängd inlägg som de flesta är en kritik mot förslag på obligatorisk a-kassa. Det är en kritik som jag delat med många. Men Folkpartiet är inte de som ger sig, utan senast i dag kan man läsa Jan Björklunds krav på ett förstatligande av a-kassan.

Björklund menar att dagens ordning är ologisk. I stället tycks han finna logiken i allt som är allmänt ska vara i statlig regi. Och varför ha ett eget spår utan koppling till socialförsäkringsutredningen som håller på att tillsättas just nu? Så mycket frågor och inte ett enda redigt svar på varför a-kassan egentligen ska göras obligatorisk?

Förresten, så måste jag också lyfta fram följande textsnutt om fackföreningar:

Fackföreningar är i ett borgerligt samhälle en mycket viktig del av det civila samhället. Problemet i Sverige är att de är för centraliserade och för tätt knutna till Socialdemokraterna. Inte att de finns. Fria, starka, partipolitiskt obundna och decentraliserade fackföreningar är bra. Klart att de ska sköta sina medlemmars arbetslöshetsförsäkringar. Klart att de ska utgöra ett av många bålverk mot statens makt. Den stat som Björklund företräder.

Roland PM har så rätt!

Kärleksfullt

I går fick jag höra att jag spred lycka över en persons hela Facebook. Och i dag bidrar jag till att sprida kärlek mellan Timbro och P3 Tankesmedjan. Sicken love bomber jag är!

Nytt nummer av Neo

Fick i dag det alldeles rykande färska numret av Magasinet Neo i min hand. Läs det! Inte bara är det snyggt gjort, det är också fyllt med både längre och kortare intressanta artiklar om allt från liberala barn till kommunister som lockades till Sverige av Olof Palme, till Tea Party Rörelsen och om hur du kan köpa dig gott samvete.

Vad är egentligen lagom?

Hundra miljoner högskolepoäng ger inte ett jobb, säger Centerpartiets Ungdomsförbund i sin nya kampanj. Och så är det ju.* Mycket har att göra med vad du själv gör med din utbildning, och för den som av någon anledning fått för sig att ett examensbevis gör att arbetsgivarna köar utanför din dörr så kan det vara en viktig påminnelse. Men fortfarande så ger en högskoleutbildning allt som oftast bättre valmöjligheter här i livet.

Få jobb kräver hundra miljoner högskolepoäng. Har du nu skrapat på dig en sådan imponerande mängd, så finns det en stor risk att din faktiska utbildning är över vad som krävs för ett yrke eller en arbetsuppgift. Saco presenterade i dag en kunskapsöversikt över över- och underutbildning. I den kan man konstatera att risken är större att du är överutbildad om du är kvinna, utlandsfödd eller ung. Den sistnämnda gruppen tenderar dock att bli mer matchade med tiden. Om inte samma sak sker med de andra grupperna, och då främst de utlandsfödda, kan diskriminering vara en möjlig förklaring.

Okej. Men vad spelar det då för roll? Ja, till exempel spelar det roll lönemässigt. Antalet överutbildningsår belönas, men mindre än de utbildningsår som motsvarar arbetsgivarens efterfrågan. I rapporten finns ett exempel på hur man tolkar detta: Om en person har tio års utbildning men arbetet bara kräver nio års utbildning så kommer personen att få 9,6 procent högre lön för sitt niobnde år, men bara 5,2 procent för sitt tionde år. Rätt matchad ger bäst löneeffekt.

Hur stort är problemet? Enligt Sacos sammanställning kan en tredjedel av den svenska arbetskraften räknas som överutbildade. I denna grupp finns dock både högutbildade och gymnasieutbildade med. TCO:s Kristina Persdotter håller inte med om denna uträkning och menar att det endast är 7 procent som är överutbildade. Och nog kan man hålla med om att det kan vara lite magstarkt att kalla gymnasieutbildade för överutbildade. Nicke Grundberg frågade ironiskt på seminariet om lösningen skulle vara att skära ned på antalet gymnasieplatser. Knappast. Det spelar roll hur många som kan ses som överutbildade, hur stort problemet är. Sacos Anna Ekström skriver i förordet av rapporten att hon hoppas att rapporten ska leda till att nyansera bilden om över- och underutbildning, och att det behövs arbetslivsanknytning och en diskussion om hur kunskap och kompetens tas tillvara på arbetsmarknaden. Hur matchas människor som bäst? Och frågan hänger fortfarande i luften - vad är lagom?

* Jag nöjer mig med just detta citat från kampanjen. Alla gröna näsor och uppskruvade svordomar gör att jag bara ställer mig undrade till resten.

Provsminkning The Body Shop

Mikaela fångade provsminkningen i måndags på bild.

Vårdvalsreformen är framgångsrik, men för få känner till reformen

Konkurrensverket har granskat effekterna av vårdvalsreformen, och har kommit fram till att de stora vinnarna är patienterna. 19 procent fler vårdenheter, bättre bemötande och bättre service, är några av resultaten man kommit fram till. Mindre positivt är att hela 30 procent av svenskarna inte känner till reformen, något som visats i Vårdindiktatorn. Socialminister Göran Hägglunds förväntningar tycks dock vara lite lägra ställda än mina, då han säger till Dagens Samhälle att då hälften har fått information och är nöjd med den så är ett väldigt viktigt steg.

I samma artikel som Göran Hägglunds förväntningar intervjuas också Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna. Under vintern gjorde bland annat jag och Hans en miniturné för att träffa vårdföretagare och politiker i olika landsting och regioner. Bland annat besökte vi Härnösand som det finns bild på här. Hans säger att landstingspolitikerna syn på reformen spelar roll för vilken information medborgarna får, och att i landstingen norr om Dalälven stretar politikerna emot.

– De flesta nordliga landsting hoppas på ett maktskifte 2010 och ser därför till att det sker så små förändringar som möjligt. De vill egentligen inte ha vårdval, men tvingas att införa det, säger Hans Dahlgren.

Och som jag håller med! På mötet i Västernorrland vittnades det om hur landstinget inte uppmuntrade privata företag. På flera andra landsting var det också tydligt att ändrade spelregler för företagen hängde i luften. Vem vågar då chansa?

Det finns för närvarande inte några möjligheter att införa sanktioner mot landsting som medvetet gynnar sina egna vårdgivare. Det är något som Konkurrensverket vill ändra på.
– Information till medborgarna är en förutsättning för att vårdvalet ska kunna fungera. Landstingen har skyldighet att informera om vårdgivarna i vårdvalssystemet, såväl de offentliga som privata aktörerna, säger Josefin Nilsson, konkurrenssakkunnig vid Konkurrensverket.

Vad är hemligheten, Nederländerna?

Sjukvårdsrankningen Euro Health Consumer Index har två år i rad rankat Nederländerna som det överlägset bästa landet att vara patient i.



Trots att Nederländerna har många likheter med Sverige, och att den nederländska vården innan man kom upp i den här toppklassen hade liknande problem som Sverige gällande bland annat köer tycks reformen av sjukvårdsfinansieringen som genomfördes 2006 ha fått väldigt litet avtryck i svenska medier och den svenska debatten. Det tycks nästan som om den amerikanska sjukvårdsreformen är mer bekant för svenskarna.



Nästa fredag besöker Laurens Mineur, rådgivare till den nederländska hälsoministern och biträdande enhetschef vid Nederländernas hälsoministerium, Timbro. Han var en av de ansvariga för den stora reformen som innebär att alla holländare, oavsett inkomst och hälsostatus, fick en egen, privat, sjukvårdsförsäkring. Det kommer verkligen bli intressant att höra mer av hans berättelse. Sverige har mycket att lära, och därför - med en liten blinkning till partier som pratar om föregångsland- heter seminariet Eftergångslandet Sverige?

Å alla kära systrar

I dag har jag medverkat i Kulturradion: Nya vågen där temat var feminism. Vi tog avstamp i Ebba Witt-Brattströms nya boka Å alla kära systrar. Den kan man absolut läsa om man vill få sig en liten bit någorlunda modern historia.

Slagna hjältar

I går kväll åkte vi upp till Hälsingland för lite klänningsprovning och trevligt sällskap. Alla roligt gjorde till slut att Eiran och David somnade sött i en stol.

Familjens tartan

Så här ser den ut, Cooper tartan.

Den officiella bröllopsserien

I stället för en riktig gästbok kommer vi samla in hälsningar på lösa ark. Till det behövdes det en ask. Och tänka sig, den finaste asken var en del av Den officiella Bröllopsserien!

Växande grupp skröpliga äldre

Veckans bloggdebatt handlar om seniorer. Ett bete jag nappar på.



De fattiga pensionärerna. Det har verkligen blivit en vedertagen sanning, jag tror jag själv hörde den senast i går. Verkligheten är att många av de nyblivna pensionärerna har en bättre ekonomi än tidigare generationer. Hur det kommer se ut i framtiden är det dock svårt att säga något om. Mycket pekar tyvärr på att Alecta har rätt i att dagens 25-35åringar, sådana som jag själv alltså, riskerar att bli riktiga fattigpensionärer. Anledningen är bland annat de senare inträdet på arbetsmarknaden. Beräkningar gjorda av Alecta visar att en privatanställd tjänsteman som börjar jobba vid 30 istället för vid 25 år kan förlora 30 till 40 procent av sin tjänstepension, allt annat lika. Den låga genomströmningen i högskolan kan alltså ställa till det rejält.



Det är inte där vi har de stora utmaningarna dock. Oavsett om man är en mer välbärgad pensionär eller en mer barskrapad så finns det ett skede i livet som det är riktigt svårt att planera inför, det är när behovet av äldreomsorg kommer. Under perioden 2020-2040 kommer antalet personer som är 80 år eller äldre att öka dramatiskt. Visst blir vi allt friskare och lever allt längre. Men baserat på de få studier som finns om de allra äldsta så finns det inte mycket som pekar på en hälsoförbättring i denna grupp, utan i stället kommer människor vara sjuka och skröpliga längre. Med ett ökande vårdbehov alltså. Och trots stora och vackra ambitioner finns det ofta ett glapp till verkligheten när det gäller äldreomsorgen. Det offentliga åtagandet, vad som egentligen är kommunens ansvar, blir därför ofta inte tydligt eller känt för medborgarna. Det spelar till exempel roll var du bor i landet.



Känslan av att förlora möjligheten att bestämma själv- för att du är gammal-måste vara riktigt jobbig. Du har inte längre möjlighet att välja, någon annan säger vad ditt duschbehov är, hur ofta du kan gå ut och vad du ska äta. Jag har tidigare skrivit om ljuspunkter, i väntan på en äldrepeng som jag tycker är en lysande idé, som LOV inom äldreomsorgen. En i dag frivillig valfrihetsmöjlighet där pengarna följer den äldres val, till exempel kring vem som ska utföra hemtjänsten. Maud Olofsson och Kenneth Johansson har föreslagit att LOV:en inom äldreomsorgen ska göras obligatorisk. Det finns en lång rad exempel från olika ställen av landet som tydligt visar stelbenheten i äldrevården, med bristande möjligheter till att kanske göra en utflykt, se på en konstutställning eller få ett glas vin till fredagsmiddagen.



Det är positiva steg på vägen, men det löser inte problematiken för den växande gruppen multisjuka äldre. Vad som saknas är ett helhetsgrepp - vi vet ju att gruppen växer och behoven genom det.