Humanist - ja visst

Det har varit enormt intressant att följa diskussionen som kom efter Svenskt Näringslivs kommande rapport där man föreslår att studiebidraget ska sänkas för utbildningar med osäker arbetsmarknad.

Jag är själv humanist. Tillhör gruppen som nämns som exempel på sådana som inte är lika samhällsnyttiga. Och visst talar jag av egen erfarenhet när jag säger att det inte kan vara mer fel. Humanistutbildningar av hög kvalitet behövs både nu och i framtiden. Den kompetens som förvärvas är viktig på en globaliserad arbetsmarknad där företagen behöver bli vassare och vassare på att attrahera de rätta talangerna. Varumärken behöver stärkas, och till det behövs det kreativt tänkande.

För att nämna ett exempel bland många. Per Svensson skriver en rad exempel på företag och fenomen som varit aktuella de senaste decennierna som alla bygger på konst och humaniora.  Svenskt Näringsliv vill diskutera utbildningarnas kvalitet - och det är viktigt. Men att dra hela discipliner över en kam är inte vägen dit. För det första är kvalitetsproblem inte något exklusivt för humaniora, minns t ex problemen med civilekonomutbildningarna för något år sedan. För det andra så är det väldigt kortsiktigt att enbart titta till vilka utbildningar som ger jobb. Det är en viktig aspekt, absolut. Men inte den enda. Prognoser om arbetsmarknaden är just det - prognoser. Och en minst lika viktig aspekt är utbildningar som skapar jobb. Hur många blir entreprenörer? Studenter ska inte bara vara anställningsbara.

Med detta inte sagt att man inte ska diskutera studiemedlet, och dess uppbyggnad. Det både ska och bör man. Studiemedel betalas i dag ut för studier på komvux, folkhögskola, yrkeshögskola och på högskolenivå. Dessutom beviljas studiemedel för en del andra typer av utbildningar och för utbildningar utomlands.. I dag är reglerna kring att få studiemedel således  väldigt frikostiga. Under 2010 räknade CSN med att betala ut cirka 24 miljarder kronor i studiemedel. Studiemedel ska göra det möjligt för alla att studera. Det ska bidra till ett högt deltagande i utbildning. Studiemedel har även ett utjämnande syfte och ska ge en god effekt på samhällsekonomin, skriver CSN på sin webbplats. Gör dagens system verkligen denna goda effekt? Är det rimligt att allting som i dag är studiemedelsberättigat är det? Hur kan man resonera kring detta och samtidigt ha ett bildningsideal? Och hur kan studiemedelssystemet reformeras i förhållande till avgifter?

Sist men inte minst. Vägarna från utbildning till arbetsliv är inte alltid spikraka. Och vad förbannat trist det vore om den var det, kan jag tycka. Om jag backar till mig själv och mina erfarenheter så tvekar jag inte en sekund när jag säger att jag har stor nytta av min utbildning från kultur & kommunikationsprogrammet med en påbyggnadsutbildning i museologi. Den röda tråden från studier till praktik på Moderna Museet, jobb som ABM-pedagog på Kulturhuset i Sundsvall, kommunikatör på en ungdomsorganisation till ordförande för Saco Studentråd och nu som ansvarig för Timbros välfärdsprogram är: utvecklande och förmedlande av budskap. Jag hade inte varit lika bra på det jag gör utan den kunskapen.

Jag är kär

Jag har en alldeles särskild förkärlek för slott av antingen det engelska, skotska eller walesiska slaget (1: vem har inte det? 2: ja, jag vet att det är väldigt olika typer av slott. Men de har alla en stor attraktionskraft på mig). Och nu får jag bo på ett! Byggt på 1500-talet, säng med sänghimmel, långa korridorer med porträtt och en GIGANTISK park med små söta lamm.

På lördag ska jag tala på konferensen The big society and Europe. Innan det är det ett fullspäckat schema med intressanta talare, och - naturligtvis- mer njutning av Wiston House.

Snart dags för Almedalen - men först England

Collage från några av de senaste årens Almedalsveckor

På söndag åker jag till Gotland för årets Almedalsvecka. Väl där kommer jag att skriva för Makthavare.se tillsammans med en massa briljanta människor,  moderera en debatt som Skandia anordnar om om tilläggsförsäkringar behövs i sjukförsäkringen,  debattera riskkapital hos Vänsterpartiet, framtiden för politiken för det civila samhället hos Forum för frivilligt socialt arbete, arenafebern i Stockholm och huruvida den ljusnande framtid är svår hos SFS, SUHF och Högskolan på Gotland.

Men, som om inte det vore nog, så kommer jag tillbringa torsdag till lördag i West Sussex där Wilton Park anordnar en konferens om the big society and Europe. Där ska jag tala om public service reform.

(Uppdaterad) Onsdagens globaliseringsfest

Onsdagens omtalade globaliseringsfest blev en riktig succé. Ett drygt 100-tal personer kom vilket betydde att lokalen Manhattan på World Trade Center var fullsatt.

Ingången till festen, med uppblåsbara jordglobar/badbollar i taket.

Jag gör mig redo att vara kvällens värd.

Jag hälsar välkommen.

Panelen bestod av Lydiah Wålsten, Adam Cwejman och Annie Johansson, och leddes av mig.

Dessutom uppträdde stand-up-komikern Erik Hultkvist (se en tidigare show nedan):




och  Lars Anders Johansson spelade.



Boken kan beställas här,  eller på Bokus, eller på Adlibris.
Uppdaterad Här kan du se paneldebatten.

(Uppdaterad) I kväll lanseras antologin!

Och apropå det så skriver jag på SVT Debatt. En av medförfattarna till boken, Annie Johansson, skriver på Newsmill om den globaliserade arbetsmarknaden.  Det gör också Adam Cwejman  och Maria Rankka bjuder på sitt kapitel på Stockholms handelskammares webbplats. Och Jacob Lundberg bloggar.

(Uppdaterad) Mångfald eller enfald?

Mästerkocken David Gard förbereder lunchen

Panelen

I går lanserades boken Mångfald eller enfald - efter friskolereformen, som är ett gemensamt projekt Timbro har haft med Sektor3. I samband med lanseringen skrev jag och deras chef, Hanna Hallin, en debattartikel i Dagens Samhälle om hur vi behöver en bredare syn på friskolor.

Vi ordnade också ett seminarium, där författarna Magnus Nilsson och Ola Johansson presenterade sina respektive synpunkter. Därefter blev det paneldebatt med Gunvor Engström, ordförande för Friskolornas Riksförbund, och Birgitta Ljung, styrelseledamot i Idéburen skola.  Det kan ses här.

Slutsålt!

Mattias Svenssons bok "Glädjedödarna" har efter bara fyra veckor sålt slut, vilket är jättekul. Den finns dock fortfarande att köpa i ett gäng fysiska boklådor, så har du inte läst den ännu finns det fortfarande chans. Och ett omtryck är på gång.

Efter att ha gjort en sökning på om morgondagens bok "Globaliseringens triumf?" finns ute så upptäckte jag också att "Myten om det andra könet" också är slutsåld - både på Bokus, Bokia och Adlibris.Och den finns inte heller längre kvar i vårt eget lager. Så omtryck är på gång även här!

Och apropå globalisering. Läs gärna Adam Cwejmans artikel på Newsmill.

1 år

Eiran

Helt otroligt, men det har redan gått ett år sedan jag och Eiran gifte oss. Ett alldeles underbart första år. Det firade vi genom en härlig långhelg på Eckerö. Åland. 

Eckerö

Jag med den finska, åländska och svenska flaggan i bakgrunden.

Konservativ röst i Fas3-verksamhet?

"Ledarskribenten"* Aron Lund skriver i dagens UNT:

Regeringens skolpolitik fick sig en rejäl bredsida i Expressen häromdagen (30/5), i en artikel av Eva Cooper, ”ansvarig för Timbros välfärdsprogram”. Timbro är som bekant flaggskeppet i den svenska näringslivslobbyns armada av sponsrade tyckare, tankesmedjor, förlag, frontgrupper, tidskrifter och enfrågerörelser. Under många år fungerade Timbro stundtals som ett slags Fas 3-program för libertarianer, men på senare tid har man utvecklat verksamheten till att också plocka in konservativa röster. Det börjar märkas.

Fyndigt värre. Men helt felaktigt förstås. Det finns gott om arbetsuppgifter på Timbro vilket borde vara det yttersta tecknet på att det inte är en Fas3-verksamhet.  Under tiden vi arbetar på Timbro så söker vi  inte arbete genom Arbetsförmedlingen.

Lund menar att jag är en konservativ röst i denna slags Fas3-verksamhet. Detta för att jag försvarar valfrihet och mångfald genom hemskolning. Jag kan nämna att till exempel liberalen Johan Norberg försvarat hemundervisning, Mårten Schultz likaså (som undrar var liberalerna finns i debatten om den individuella friheten inom ramen för familjen. Det kanske Lund kan svara på?), och Carl-Johan Rehbinder från Liberaldemokraterna alla diskuterat samma sak. Men de kanske alla också ägnar sig åt Fas3-verksamhet, och därmed är en del av ett stort slöseri med både människor och pengar?

* Eftersom Lund av någon anledning gjorde citattecken kring "ansvarig för Timbros välfärdsprogram" tänkte jag att det kanske var så han ville se titlar. Aron Lund. "Ledarskribent".