Friskolornas betydelse

Jag började första klass 1988. Samma år var det diskussioner i riksdagen mellan dåvarande skolminister Bengt Göransson (S) och riksdagsledamoten Ylva Annerstedt (FP) huruvida elever skulle få välja vilken kommunal skola de ville gå inom kommunen. För man fick ju inte välja överhuvudtaget, en elev blev tilldelad en skola och det var där man skulle gå.

1988 skulle ett barn gå i den skola som pekades ut. Det var inte alltid att den skolan var den bästa, eller mest lämpliga. Så var det till exempel för mig. Jag är uppvuxen i Söderhamn, vid vägen mot Bollnäs som beskrivs i den här rapporten. Bodde man där var man hänvisad till Rosenvallsskolan tre kilometer västerut. På sommaren hade det inte varit ett problem, då kan man enkelt cykla vägen. Men som bekant är sommarsäsongen kort. Med en mamma som arbetade i tätorten Söderhamn fem
kilometer österut, och som saknade bil, gick det inte att få ihop pusslet med att lämna mig på fritids innan skolan, komma till jobbet i tid och sedan hämta mig innan fritids stängde på kvällen. Skoltider, öppettider på fritids, bussar och arbete inom offentlig sektor var inte anpassade till varandra överhuvudtaget. Trots att det som bekant inte än på några år skulle gå att välja en annan kommunal skola inom kommunen, eller en friskola, så övertygade min tuffa mor de kommunala tjänstemännen
om att jag i stället skulle gå på Stentägtsskolan som var belägen bredvid hennes arbetsplats och dessutom alldeles bredvid min mormor som jag kunde vara hos efter skolan. På så sätt lades livspusslet på ett ypperligt sätt.

Några år senare blev valet verklighet för många fler barn. Friskolereformen som genomfördes för snart tjugo år sedan hade som mål att öka mångfalden genom att stärka konkurrensen i skolväsendet. Sammantaget har reformerna på nittiotalet lett till att fler elever och föräldrar i dag kan välja skola efter elevens behov och förutsättningar. Makten om att välja vilken skola som passade bäst, oavsett om det handlade om en geografisk princip, pedagogik eller något annat, går nu till de som faktiskt är mest lämpade att ta de besluten. I dag finns det också två friskolor i
Söderhamn: Hamnaskolan och Söderhamns Friskola. De kommunala politikerna är inte odelat glada över utvecklingen. Skolorna har dock funnits så pass kort tid att det är svårt att göra någon större utvärdering kring hur samarbetet mellan de kommunala skolorna och friskolorna ser ut.

Sådana utvärderingar kan man dock göra på andra mindre orter. Den nya rapporten Friskolor utanför tullarna tittar närmare på friskolornas betydelse runt om i landet, närmare bestämt i Bollnäs, Fagersta, Kalmar, Torsby och Älvkarleby. Många gånger diskuteras friskolor som ett storstadsfenomen, något som främst existerar inom tullarna. Den här rapporten visar vilken tillgång friskolorna är i olika städer. Friskolorna har till exempel i många fall tvingat kommunerna att mer noggrant analysera och redovisa
utbildningsverksamhetens ekonomi.

Rapporten är skriven av Mats Fält, som själv är uppvuxen i just Bollnäs. Mellan 1999-2009 var han kommunalråd med ansvar för skolan i Tyresö.