Tick tack, klockan och dagarna går och nu är vi inne i kongressveckan. Småsaker kommer hela tiden upp, saker som man har glömt bort att fixa. Få se, var finns nu valberedningens arbetsordning, hur kan vi underlätta valutskottets arbete, vilken tid kommer folk ut till kongressen, attans- moderatorn är dubbelbokad, vem ska vi fråga nu?
Ja, allt sånt där.
Har imorse träffat David, min företrädare som ordförande, rett ut en saknad faktura från Island, därefter haft möte med styrelsens Moni och gått igenom kongressen. Lunch på underbara Pontus by the sea, och sedan fortsatt organisering. I morgon kväll åker jag till Malmö inför onsdagens Saco Studentmässa där. På torsdag är jag ledig större delen av dagen, förutom ett möte med Jukka och Antti från Aova i Finland. Och på fredag är det så dags för styrelsen att åka ut till Skogshem & Wijk för en sista dag med gänget inför kongressen.
Ja, allt sånt där.
Har imorse träffat David, min företrädare som ordförande, rett ut en saknad faktura från Island, därefter haft möte med styrelsens Moni och gått igenom kongressen. Lunch på underbara Pontus by the sea, och sedan fortsatt organisering. I morgon kväll åker jag till Malmö inför onsdagens Saco Studentmässa där. På torsdag är jag ledig större delen av dagen, förutom ett möte med Jukka och Antti från Aova i Finland. Och på fredag är det så dags för styrelsen att åka ut till Skogshem & Wijk för en sista dag med gänget inför kongressen.
Bilden ovan är på en artikel i Verto, den verkar inte finnas på nätet, men så här står det i alla fall:
Svensk utbildning i världsklass! Tänk vad fint det vore om vi på allvar skulle kunna säga så. Det kan vi inte idag. Det finns alltför stora brister, både i själva utbildningarna och i den studiesociala situationen för studenterna. En seriös satsning på en toppklassig kunskapsnation betyder att alla delar av den högre utbildningen måste förbättras. Högskolans utbyggnad har bland annat inneburit att resurserna per student har minskat kraftigt. Färre lärare per student och sjunkande utbildningskvalitet har blivit den oundvikliga följden, vilket också Högskoleverket konstaterat. Idag bestraffas de som väljer att studera på flera sätt jämfört med dem som börjar arbeta direkt efter gymnasiet. Är det att satsa på högre utbildning?
Det är inte förvånande att trygghets- och försäkringssystemen som växt fram under 1900-talet inte från början var anpassade efter dagens studenter. Däremot är det uppseendeväckande att systemen knappast alls anpassats till dagens situation. Idag lever cirka 350 000 studenter på undantag i de svenska trygghetssystemen. Studenter har svårare att vara sjukskrivna och får i många fall sämre pensioner för att vi väljer att studera. Studiemedlen har fortsatt att halka efter den samhällsekonomiska utvecklingen i övrigt. Allt fler har svårt att klara återbetalningarna av studielånen och hamnar hos kronofogden. Dessutom har vi stora problem med en fribeloppsgräns, som hindrar den som vill arbeta extra att göra det i någon större omfattning. Att också sommarmånaderna, då inget studiemedel betalas ut, räknas in i fribeloppet gör det hela än mer absurt. Fribeloppet behöver höjas eller avskaffas helt, och regleringen angående sommarmånaderna när inga bidrag eller lån beviljas saknar helt logik. Därför måste en uppriktig satsning på högre utbildning innehålla förbättrade ekonomiska och sociala villkor för studenterna.
Hög kvalitet i högskolan kan verka självklart. Det intressanta är förstås hur man definierar kvaliteten. För mig betyder hög kvalitet ökad lärartäthet, ökat antal disputerade lärare, undervisningstimmar, arbetslivsanknytning och uppföljningar av examinerade studenter. Har de fått jobb, och är det ett jobb i linje med deras utbildning? Regeringen har i höstbudgeten tydligt aviserat satsningar på kvalitet i den högre utbildningen, och när det gäller det just uppföljningar av tidigare studenter är utredningen klar och direktiven färdiga. Förra året lämnade nämligen den statliga utredningen Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden (SOU 2006:102) sitt slutbetänkande till regeringen. I utredningen finns förslag som, om de genomförs, kommer att förenkla för framtida studenter att få jobb de är utbildade för. Här föreslås att högskolor och universitet får ett tydligt uppdrag att förbereda studenterna för arbetslivet och att till exempel karriärplanering för alla studenter ska vara obligatoriskt under hela utbildningen. I utredningen föreslås också att universitet och högskolor ska få i uppdrag att följa upp sina studenter efter examen. Varsågod. Bara att sätta igång alltså!
Jag tror på akademisk utbildning, och jag tror på att Sverige har en möjlighet att på allvar vara en kunskapsnation i världsklass. Sverige ska konkurrera med kunskap och kvalitet. Men sådana allmänna deklarationer måste följas av konkret handling. För den som vill läsa vidare ska valet akademisk utbildning vara självklart - inte straffbart!
Eva Westerberg
Det är inte förvånande att trygghets- och försäkringssystemen som växt fram under 1900-talet inte från början var anpassade efter dagens studenter. Däremot är det uppseendeväckande att systemen knappast alls anpassats till dagens situation. Idag lever cirka 350 000 studenter på undantag i de svenska trygghetssystemen. Studenter har svårare att vara sjukskrivna och får i många fall sämre pensioner för att vi väljer att studera. Studiemedlen har fortsatt att halka efter den samhällsekonomiska utvecklingen i övrigt. Allt fler har svårt att klara återbetalningarna av studielånen och hamnar hos kronofogden. Dessutom har vi stora problem med en fribeloppsgräns, som hindrar den som vill arbeta extra att göra det i någon större omfattning. Att också sommarmånaderna, då inget studiemedel betalas ut, räknas in i fribeloppet gör det hela än mer absurt. Fribeloppet behöver höjas eller avskaffas helt, och regleringen angående sommarmånaderna när inga bidrag eller lån beviljas saknar helt logik. Därför måste en uppriktig satsning på högre utbildning innehålla förbättrade ekonomiska och sociala villkor för studenterna.
Hög kvalitet i högskolan kan verka självklart. Det intressanta är förstås hur man definierar kvaliteten. För mig betyder hög kvalitet ökad lärartäthet, ökat antal disputerade lärare, undervisningstimmar, arbetslivsanknytning och uppföljningar av examinerade studenter. Har de fått jobb, och är det ett jobb i linje med deras utbildning? Regeringen har i höstbudgeten tydligt aviserat satsningar på kvalitet i den högre utbildningen, och när det gäller det just uppföljningar av tidigare studenter är utredningen klar och direktiven färdiga. Förra året lämnade nämligen den statliga utredningen Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden (SOU 2006:102) sitt slutbetänkande till regeringen. I utredningen finns förslag som, om de genomförs, kommer att förenkla för framtida studenter att få jobb de är utbildade för. Här föreslås att högskolor och universitet får ett tydligt uppdrag att förbereda studenterna för arbetslivet och att till exempel karriärplanering för alla studenter ska vara obligatoriskt under hela utbildningen. I utredningen föreslås också att universitet och högskolor ska få i uppdrag att följa upp sina studenter efter examen. Varsågod. Bara att sätta igång alltså!
Jag tror på akademisk utbildning, och jag tror på att Sverige har en möjlighet att på allvar vara en kunskapsnation i världsklass. Sverige ska konkurrera med kunskap och kvalitet. Men sådana allmänna deklarationer måste följas av konkret handling. För den som vill läsa vidare ska valet akademisk utbildning vara självklart - inte straffbart!
Eva Westerberg
Ordförande Saco Studentråd
Vi samlar Sveriges framtida akademiker
Vi samlar Sveriges framtida akademiker
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar