Jul.

Det är ju helt otroligt vad lätt människor tenderar att hetsa upp sig något enormt runt jul. Och allt vad som blir kvar av något som borde vara mysigt är en hysterisk karusell med Lars Norén-tendenser, där ingen får ut det de vill ha av julen.

För några veckor sedan satt jag bredvid en kvinna under en middag som de senaste 15 åren firat jul i Paris tillsammans med sin man. De njöt av de levande utelivet, av att människor inte stängde in sig i sina hem och av att få göra precis det de ville. Hennes berättelse kändes mycket befriande. För hur firar man på bästa sätt? Jo, det måste ju vara att göra det man vill göra och inte det man förväntas göra.

Behöver jag säga att mina två bästa jular var i London 1996 och i Goa 2007?