Skrattande, ambitiös och effektiv

Mer från Akademix, intervju med undertecknad

Namn
Eva Westerberg

Tillhör fackförbundet
DIK (www.dik.se)

Studerar
För närvarande har jag uppehåll i studierna och arbetar som informations- och kommunikationsadministratör på Sveriges elevråd- SVEA. Jag har läst Kultur & kommunikationsprogrammet samt ska se till att avsluta en påbyggnadsutbildning i museologi. Möjligheten att få arbetslivserfarenhet lockade väldigt mycket, och när jag direkt efter min utbildningspraktik fick chans till jobb tog jag den.

Åtaganden i SACO Studentråd
Är omvald som vice ordförande. Min fackliga bana började 2003 i DIK, där jag i knappt två år var ordförande för DIK Student, och studentrepresentant i DIKs styrelse. Våren 2004 valdes jag in i SACO Studentråds styrelse, då som ansvarig för jämlikhet och mångfald. Under våren 2005 var jag ansvarig för kvalitetsfrågor, för att sedan bli vice ordförande. Valdes om under förbundskonferensen i våras.

Vad innebär ditt uppdrag?
Tillsammans med ordförande David Svenn bildar jag SACO Studentråds presidium. Det handlar om både internt och externt arbete, planering av styrelsemöten, kontakt med förbunden genom konferenser och ordförandenätverk, samarbeten med andra organisationer, utåtriktad verksamhet som kontakt med media, seminarieverksamhet osv En styrelsens allt-i-allo och ordförandes högra hand.

Varför valde du att engagera dig i SACO Studentråd?
Hur skulle jag kunna låta bli? Ingången till SACO Studentråd kom genom intresset för genusfrågor. Jag har startat och drivit feministisk förening och en webtidning, jag har skrivit en mängd uppsatser och artiklar med olika infallsvinklar på genus- och queerfrågor och så vidare. Jag engagerade mig först i arbetsgruppen för jämlikhet och mångfald (JÄMÅ), när den ansvariga för styrelsen valdes till vice ordförande valdes jag in som ansvarig för JÄMÅ. Jag minns fortfarande dagen som igår när jag fick mail med uppmuntran om att kandidera. Det var en alldeles fantastisk känsla! SACO Studentråd var bland det mest spännande jag visste och att jag, JAG, skulle få chansen att vara en mer aktiv del av allt det där häftiga... det var helt otroligt! När saker börjar kännas lite vardagliga i SACO Studentråd tar jag fram den där känslan igen, känslan från första förbundskonferensen, känslan från första arbetsgruppsmötet, känslan från det där mailet. Då inser jag att jag har möjlighet att förmedla en sådan känsla till en massa andra människor- och glöden finns där igen!

Vad är det bästa med att vara engagerad inom SACO Studentråd?
Det är ju en alldeles fantastisk organisation med en massa spännande människor. Jag brinner för utbildningspolitiken, jag gillar organisationsutveckling, jag står för SACO Studentråds åsikter till fullo. Man får vara med om en massa intressanta saker och möten, och har en ärlig chans att påverka vardagen för Sveriges studenter.

Vad önskar du uppnå under året?
Ett aktivt SACO Studentråd, med ökad delaktighet. Att skapa goda förutsättningar för att ge förbunden en mötesplats att diskutera utbildningspolitik.

Eva med tre ord
Skrattande, ambitiös och effektiv.

Omslagspersoner för Akademix?

På den utmärkta nättidningen Akademix kan man hitta följande foto. Är det inte som att jag och Oskar Pettersson, styrelseledamot i SACO Studentråd tillika ordförande för JUSEK Studerandesektion är som gjorda för att vara framför kameran?

I det nya numret av Akademix är temat Jämlikhet, det finns en hel hög med spännande artiklar och debatt där, läs!

Och nej... jag äger INGET annat plagg än leopard. Not.

Lösningen på allt- interaktivitet?

Nå, man kan se det så här: mina benmuskler kanske stärks av att stå upp så mycket. Ja, eftersom jag inte kan sitta ner. Bara ligga eller stå, inte sitta eller gå. Det finns viss begränsning i det som ni kanske förstår. Idag stod jag mig igenom en workshop på SACO om SACOs webplatser. Man får ordentligt med syre... ??
Det var en väldigt bra workshop förresten! SACO jobbar med Söderhavet, och det var ett riktigt härligt gäng. Det är också skönt att märka att man inte är ensam om att tycka att interaktivitet inte är något självändamål och att det finns problem med att ha forum hit och omröstningar dit- bara för att det är det enda i princip folk idag tänker på när man säger att man ska uppdatera en hemsida. "Jaaaa vi gör den mer INTERAKTIV!" Ja... men vad är innehållet? Vad är det för budskap man ska sända ut som sedan ska diskuteras av alla dessa människor som förväntas stå i kö för att få skriva sina kommenterer?

Skulle egentligen åkt till Visby ikväll, något jag sett fram emot då jag alltid undrat hur Gotland är på vintern. Men som jag tidigare nämnt så är det vissa problem med att sitta ner så tyvärr fick jag ställa in och istället ägna mig åt programstarter på Kanal 5. Ugly Betty som upplägg har verkligen vissa scener som klippta ut Djävulen bär Prada. Vem influerades från vem?

Moget pensionssparande

Ni vet den här reklamen "Mogen nog att prata pension?"? Jag känner igen mig i alla filmerna! Dessutom kom jag med följande uttalande i lördags när jag var på Norrlands nation. "Jag är gammal nog att bli trött klockan 03... och gammal nog att bry mig om det!". Och sen gick jag hem.

Jag tror att jag verkligen är mogen nog att börja prata pension.

Leijonkungen pratar på kongressen

Utmärkt, utbildningsminister Lars Leijonborg kommer och talar på SACO Studentråds kongress!

Har nu fått både antibiotika och löfte om att inom kort bli kontaktad för operation. Det känns bra när man äntligen tar tag i saker.

Pinodialcystan

För tre och ett halvt år sedan fick jag för första gången besvär med vad som sedan visade sig vara en pinodialcysta. Men det visste jag ju inte då. Det gick någon vecka och jag hade väldigt ont men då jag är expert på att ignorera uppenbara problem med min kropp så lät jag det hela bero.. så pass länge att jag fick åka in akut till sjukhuset till slut. Osmart. Jag fick antibiotika.

Efter ett halvår kom den tillbaka, antibiotika igen och det hela upprepade sig ÄNNU en gång. Då fick jag tid för operation, och jag opererades förra våren. Oturligt nog så gjordes det en lite för liten operation så efter ett halvår kommer cystan tillbaka och vad som är nytt efter operationen är att den spricker också. Akuten igen, och ny tid för en STOR operation. Typiskt nog var det här då jag bodde i Sundsvall så när jag väl fick tid för operation, då hade jag flyttat tillbaka till Uppsala igen.

Sedan har det varit problem med jämna mellanrum, och så nu igen. Under året har jag inte varit i kontakt med sjukvården alls när cystan har kommit tillbaka (ignorans är väldigt effektivt) men efter att inte kunna sova ordentligt inatt och haft så jäkla ont så ringde jag imorse. Så nu om en timme ska jag få komma till en läkare, få antibiotika och förhoppningsvis ordna tid för ny operation. För så här är det- om man inte opererar bort den ordentligt kommer den komma tillbaka några gånger per år RESTEN AV LIVET! Det är inte många saker som är för resten av livet men typiskt nog är detta en sådan sak.

Jag hoppas det här löser sig snart för även om jag är duktig på att ignorera problemet så tar det alldeles för myckt tid och energi detta. Tid och energi jag kan lägga på mycket vettigare saker.

Det nya världsfacket ITUC

Läste i DN idag om hur man nu startat ett nytt världsfack, ITUC. ITUC, blir den största internationella fackliga organisationen och kommer att representera 166 miljoner fackligt anslutna i 156 länder. Tanken är såklart väldigt god- men vilken utmaning! Genom SACO Studentråd har jag kommit i kontakt med ETUC (den europeiska fackliga sammanslutningen där både LO, TCO och SACO är medlemmar) samt Eurocadres (där TCO och SACO är medlemmar) och redan där möter man på många intressanta problem. Det krävs många och långa samtal innan man hittar en nivå som alla känner sig bekväma i, det fackliga arbetet ser väldigt olika ut i olika länder. Många gånger kan de nordiska länderna uppleva att de ger och ger av sina erfarenheter men att det som kommer tillbaka är inte lika matnyttigt. Vad jag anser vara ett problem med det här synsättet är att man anser att det bara finns en rätt väg för facken att gå- och det är den nordiska vägen. Jag tror att vi har jättemycket att lära, och att det kan vara nyttigt att få en reminder om vilken roll facken kan spela i ett land som har helt andra förutsättningar än Sverige. Det här är inte något som är typiskt för den fackliga världen, det är något som är typiskt när den vita västvärlden ska samarbeta med andra länder.
Utveckling måste inte vara en rak linje där man går från punkt A till punkt B.

Läs mer om ITUC http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=585618