Första bloggdissidenten

Lennart Eriksson, moderat Israelvän, fick sparken från sitt arbete på Migrationsverket för sitt bloggande. Riktigt riktigt illa, förstås.

Men att kalla Eriksson för Sveriges första bloggdissident är att ta i. Jag vet inte heller om det är den andra. Men 2007 fick bloggaren Henrik Mellström ingen förlängning på sitt vikariat på grund av sitt bloggande om löner och stressiga arbetsförhållanden inom vården.

Det kan ju knappast ha kommit som en chock för landstinget att sjuksköterskor är riktigt underbetalda akademiker?

Microbloggandets intåg på allvar

Som ni kanske noterat i den högra spalten här på bloggen så har jag blivit en frekvent Twitteranvändare. En så kallad microblogg (eller statusuppdaterare eftersom den är kopplad även till Facebook) som snabbt skapar ett beroende. Genom samtal med Billy McCormac under Timbros julavslutning förstod jag att det här kunde vara något. Och det var det. Twitter blev en snackis under julledigheten och igår- då många var tillbaka på sina arbeten antar jag- blev det en riktig boom med nya användare.

Magnus Ljungqvist bloggar om early adopters och hur de som är snabba att hoppa på trender på nätet också får ett politiskt försteg. Att tidigt bli van vid nätverk och se potential i olika verktyg var sånt som gjorde Obama-kampanjen så framgångsrik, det har vi lärt oss nu. Men fortfarande tycks allt för många politiska partier inte se vikten av att våga släppa ordet fritt. All heder till Centerpartiet och Miljöpartiet som båda är snabba på att leka med kommunikation genom Twitter (eller framförallt CUF och Grön Ungdom ska jag väl säga).

För övrigt, det är inte bara Twitteranvändandet som ökade den 7 januari. Även antalet Facebookanvändare online steg radikalt efter julen. Och så undrar folk om FB verkligen är ett arbetsverktyg?

Egen-tid

Ibland när man intensivt umgåtts med andra människor i många dagar längtar man efter egen-tid.

Det var kul kanske i 10 minuter.
Nu saknar jag istället E så mycket som man bara kan sakna någon istället.

Skokultur

Som kanske bekant är så är det i typ resten av världen vanligt att gå in med skorna på. Så även i Storbritannien. Hur hanterar man detta?

Eva: Inte för att det spelar så stor roll MEN... den svenska kulturen är att vi tar av oss skorna när vi går in.

Med ett leende tog E av sig skorna på en gång. Och sa åt mig omedelbart när jag gick in i köket med skorna på när jag skulle lämna matkassarna. Rätt ska ju faktiskt också vara rätt.

Nöjesextra.se

Om man snabbt vill få en överblick över nöjesbloggarna, av olika slag, i Sverige, så är Nöjesextra.se ett hett tips. Det är som en skvallertidning i nätformat, passar mig som handen i handsken alltså.

Ja det är väl bara att börja läsa in sig.

Framtidens förskola - pixlar som påverkar

Den intressanta debatten om framtidens förskola på Timbro i december finns nu förevigad på film av Martin Borgs.

Ta någon minut och titta på den!