Som ni kanske noterat i den högra spalten här på bloggen så har jag blivit en frekvent Twitteranvändare. En så kallad microblogg (eller statusuppdaterare eftersom den är kopplad även till Facebook) som snabbt skapar ett beroende. Genom samtal med Billy McCormac under Timbros julavslutning förstod jag att det här kunde vara något. Och det var det. Twitter blev en snackis under julledigheten och igår- då många var tillbaka på sina arbeten antar jag- blev det en riktig boom med nya användare.
Magnus Ljungqvist bloggar om early adopters och hur de som är snabba att hoppa på trender på nätet också får ett politiskt försteg. Att tidigt bli van vid nätverk och se potential i olika verktyg var sånt som gjorde Obama-kampanjen så framgångsrik, det har vi lärt oss nu. Men fortfarande tycks allt för många politiska partier inte se vikten av att våga släppa ordet fritt. All heder till Centerpartiet och Miljöpartiet som båda är snabba på att leka med kommunikation genom Twitter (eller framförallt CUF och Grön Ungdom ska jag väl säga).
För övrigt, det är inte bara Twitteranvändandet som ökade den 7 januari. Även antalet Facebookanvändare online steg radikalt efter julen. Och så undrar folk om FB verkligen är ett arbetsverktyg?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar