Myten om det andra könet

Jag delar kontor med Snacka Snyggt-gänget, vilket innebär att jag med jämna mellanrum smittas av Elaine Bergqvists härliga energi. Både Bergqvist, Ebba von Sydow och Isabella Löwengrip är alla exempel på riktigt inspirerande människor fyllda med jävlar-anamma.  Exempel som visar att man med hårt arbete och en skön approach kan göra det mesta man vill här i livet.

En sak som de tre också har gemensamt är att de har skrivit både en och flera böcker. Som den bokälskare jag alltid varit och fortfarande är tycker jag naturligtvis att det är ett riktigt succébevis.

Därför är det också med stolthet jag kan presentera framsidan på min bok som kommer om en månad:

Skit på arbetsmarknaden

Den senaste veckan har det som bekant stormat kring The Phone House, och nu även kring McDonalds. De är båda stora arbetsplatser och på så sätt är det tyvärr inte överraskande att det dyker upp fullständigt galna mellanchefer utan vare sig takt eller känsla. Därmed inte sagt att The Phone House och McDonalds är onda företag, det finns - som vi bland annat kan läsa här - människor som trivs riktigt bra, som tjänar bra och som är stolta över sin arbetsplats.

Vad den här diskussionen visar dock är bristen på rörlighet. Om man har en slavdrivare till chef, eller om man verkligen inte trivs med att inte ha en timmes lunch varje dag, eller vad det nu kan vara så måste man ju naturligvis byta arbete. Men i dagsläget så finns det alldeles för få möjligheter att göra det, särskilt om man är ung. I bland får jag intrycket att folk tror att det bara är att ta ett jobb på McDonalds. Så var det måhända för ett tiotal år sedan, men nu förtiden är konkurrensen stenhård även där (om du dessutom har en utbildning eller är lite äldre så kan det vara ännu svårare, varför skulle de vara intresserade av att betala någon mer i lön när de kan anställa en rabatterad ungdom?). Har du väl kommit in så lämnar du inte i första taget. Var ska du gå?

Maria Rankka har skrivit mycket om fuck-off-money, och har bland annat skrivet detta i Dagens PS: Jobbet och månadslönen är det enda sättet att försörja sig och även kortare perioder utan anställning är svåra att finansiera. Den dag jobbet står en upp i halsen eller då cheferna fattar beslut som på ett fundamentalt sätt går i strid med ens egen uppfattning då bör man ha organiserat sin tillvaro på ett sätt som gör det möjligt att gå.

Och precis som jag till hundra procent håller med om det egna ansvaret- för den mer etablerade- att organisera sitt liv för att kunna be ett jobb eller en partner för den delen att dra åt helvete om det behövs, så ser jag också behovet av en omorganisering på arbetsmarknaden. Den extremt trögrörliga arbetsmarknaden, med bland annat höga ingångslöner och höga "perfektionskrav" från arbetsgivare, skapar en situation där folk stannar kvar på ett jobb trots att de vantrivs, inte klarar av arbetet eller har en galen arbetsledare.
Det är det  som är skit med arbetsmarknaden.

Att leva på hoppet, eller om en slopad värnskatt.

De senaste dagarna har det varit en viktig debatt kring värnskatten (äntligen några Moderater som står upp mot denna skatt) och även om behovet av att sänka marginalskatterna. Utmärkt. Det fick mig att leta reda på den här artikeln som jag skrev när jag var ordförande i Saco Studentråd:

Många har bilden av att det inte gör något om studieåren är lite skrala, för det betalar sig sedan. Incitamenten till att utbilda sig, att ta stora lån och satsa flera år av sitt liv blir helt klart färre av att Sverige har en straffskatt på utbildning på det här sättet. Det finns mål om att Sverige ska vara en kunskapsnation i världsklass, och att vi också ska vara attraktiva för resten av världen. Jag hoppas därför att regeringen börjar komma ihåg sina vallöften. Slopa värnskatten.

Och hoppet är ju det sista som lämnar en, eller hur var det nu?

Timbros skuggutredning

Jag, Patrik Hesselius, Roger Mörtvik från TCO samt Robert Gidehag från Skattebetalarna.

- Timbro brukar inte följa samhällsdebatten från läktaren. Därför har vi tillsatt en egen skuggutredning som kan följa den parlamentariska utredningen om socialförsäkringarna och hur de ska utformas i framtiden. Vi är övertygade om att skuggutredningens arbete kommer att bidra till en fördjupad diskussion om de utmaningar som socialförsäkringssystemen står inför, säger Eva Cooper, ansvarig för välfärdsfrågor på Timbro.

Så säger jag i det pressemeddelande angående Skuggutredningen som skickades ut i fredags. Patrik Hesselius, som nuförtiden arbetar som välfärdsekomom på Skandia och har en bakgrund på Socialdepartementet, är ansvarig för skuggutredningen som kommer att komma ut i ett antal delar under året.

Vi vill jättegärna ha in intressanta och idéer till arbetet, maila mig på eva.cooper[at]timbro.se

Barnbidragsförslag populärt

Nämen se vad kul, SN:s ledarblogg gillar mitt förslag om behovsprovat barnbidrag.

Jobbefterlysning

Min make Eiran studerar för närvarande Svenska som andraspråk, men är på jakt efter ett jobb. Så här presenterar han sig själv:

Jag är en initiativrik skotte med stor kärlek till naturen.  Jag kom till Sverige sommaren 2009, och arbetade först ett halvår som säljare på ett engelskspråkigt konferensföretag.  Därefter har jag studerat svenska, och slutförde Svenska för Invandrare (SFI) med högsta betyg (VG) i vintras.  Jag har vana från både att arbeta i en mindre butik när jag var student, och har på alla arbetsplatser jobbat med många slags klienter och kunder, och är serviceinriktad.  På fritiden tycker jag om att ständigt utmana mig själv ute i naturen.  I Skottland var bergen bara någon timme bort från mitt hem, och det var där jag gärna tillbringade mina helger.  I Sverige blir det framförallt vandring och paddling som jag ägnar mig åt.

Jag har en examen i rättsvetenskap, och det tillsammans med mina erfarenheter som administratör har också gjort mig ansvarstagande, pålitlig och ordningsam.  Jag lär mig snabbt nya saker, och nu vill jag lära mig mer om den svenska arbetsmarknaden.

Hans cv hittar ni här. 

Jobb inom försäljning, administration etcetera i Stockholmsområdet är väl det som är mest aktuellt.  Hör av er om ni har tips!

Att ta från de fattiga och ge till dem rika

Jag ägnade några timmar åt att läsa in mig på Rädda Barnens rapport, att fundera kring olika frågor och på andra sätt förbereda mig inför Debatt i går. Sedan kom det ett snöväder emellan och efter att ha tillbringat ett antal timmar på Bromma Flygplats kom till slut beskedet att alla plan ställdes in. Så ingen flygresa till Göteborg, ingen Debatt om barnfattigdom. I stället fick Magnus Andersson rycka in. Det gjorde han bra.

Det var mer eller mindre bara en sak som han inte tog upp som jag tycker är väldigt viktig i sammanhanget, och det handlar om barnbidraget. Vi har ett bisarrt system i dag där alla familjer, oavsett behov, får för ett barn 1050 kronor i månaden. För den som är i behov av alla extra kronor de kan få är det här på tok för lite pengar. För den välbetalde är det här pengar som går direkt in till ett sparkonto för senare bruk. Bidrag till sparande alltså. Dagens system bygger på en socialistisk idé att alla ska leva sina ekonomiska liv genom statens trygghetssystem. Om vi i stället ser att trygghetssystemen och välfärdsstaten ska ge skydd för dem som inte klarar sig utan det skyddet så är det läge för reformer. Rädda Barnens rapport är ju en av många studier som visar att allt fler får det allt bättre. Varför behöver då dessa bidrag? Genom att sluta ta från de fattiga och ge till dem rika - som vi gör i dag- så ger vi välfärdsstaten mycket större ekonomisk kraft att verkligen kunna hjälpa dem som behöver det.

Men blir de inte utpekade då, om barnbidraget skulle vara behovsprövat? Jo. Det är klart att det finns en stor risk för att fattiga barn fortsätter att känna sig utpekade, precis som de gör i dag. Skillnaden blir att de faktiskt kan och får hjälp att ta sig ur sin fattigdom.