Dagens ledare --> Lurade studenter

Apropå utbildningskvalitet - eller snarare bristen på den - och diskussioner om att slå ihop Högskolan i Gävle med Uppsala Universitet. I dag skriver jag om att studenterna är lurade att tro att de får en bra utbildning.

Premiärkrönika:Leve surkärringen !

Läs på webben: http://helahalsingland.se/ledare/kronika/1.5006543-leve-surkarringen-

Cooper gillar politiken

I dag säger jag hej till läsarna genom en intervju som publiceras i de fyra hälsingetidningarna. Bland annat berättar jag om hur jag slagit Göran Greider...

Ny på jobbet

I dag är det andra dagen på nya jobbet som politisk redaktör på Hudiksvalls Tidning, och ledarskribent på de övriga Hälsingetidningarna. Så roligt det är! Och detta trots att det än så länge är inskolning, där jag lär mig hur man gör ledarsidan i InDesign, träffar nya kollegor, lär mig att åtminstone hjälpligt hitta i lokalerna (eftersom det är fyra olika redaktioner runt om i landskapet är det alltså fyra gånger så stor utmaning att lära sig hitta var kaffet finns. Eller hur man kommer in i byggnaderna. Ni vet).

På lördag debuterar jag, som ni kan läsa ovan, med min första krönika.

Till dess får ni hålla till godo med min samling lunchutsikter från Bollnäs och Hudiksvall.
Det är så vackert i Hälsingland!

Hudiksvall

Bollnäs

Skärså

Sista semesterdagen. Passande nog med strålande väder. Vi gjorde en utflykt till fiskeläget Skärså.

Vi i villa. Eller radhus åtminstone.

Elisabeth har blivit väldigt förtjust i att gunga.

Egentligen är det när det är sånt här småtjyvigt väder som det är var och varannan dag denna sommar som man allra mest märker fördelen med ett hus. Det är inget projekt att gå ut på verandan, gräsmattan eller lekparken tre steg bort. Är det fint väder bara tjugo minuter så hinner man ändå leka lite. I en lägenhet blir det mer ett omständligt uppdrag som slutar med att man kanske inte kommer ut alls.

Två sista dagarna på semestern nu. På onsdag börjar jag på mitt nya jobb, som politisk redaktör på Hudiksvalls Tidning.

Vegetarisk barnmat

Nam Nam!

Ungefär en gång om veckan får jag berätta om hur det kommer sig att jag är vegetarian (det passar mig, jag är inte förtjust i alternativet). Om människor får reda på att även maken är vegetarian leder det ofta till frågan om vem som påverkade den andre - jag eller Eiran ? Sanningen är att båda redan var vegetarianer när vi träffade varandra för snart 4 år sedan. Eiran är vegetarian sen barnsben, och jag var 16 år när jag bestämde mig för att sluta äta korv och köttfärs (vilket i princip var det kött jag åt, fisk har jag aldrig ätit. Det var alltså ett allt igenom odramatiskt beslut och mer av en justering till det som passar mig bäst att äta).

Nå. Ingen av oss är så där särskilt förtjust i kött, vi känner inte till det så mycket och har ingen överdriven lust att behöva smaka om kryddning och värme är rätt på kött- eller fiskfylld barnmat. Däremot är vi ju väldigt duktiga på vegetariskt mat, vad man behöver äta för att få i sig allt man behöver och så vidare. Så, åtminstone just nu, ska Elisabeth också få äta vegetariskt. Det finns lite färdigrätter att välja på, men för variationens skull, och för proteinets dito, kan det vara bra att göra lite egen mat också.

Elisabeth blev 6 månader för knappt två veckor sedan, och har alltså börjat äta lite mer och större saker. Och vällingen, denna kära välling, har introducerats. I helgen gjorde jag ett storkok med två rätter till att börja med.

Pasta med kidneybönor

Koka upp krossade tomater (se till att använda en neutral och okryddad version) tillsammans med kidneybönor och broccolibuketter. Krydda lätt med basilika och oregano. Koka pasta. Mixa.

Kikärtsgryta

Koka potatis och morötter tills de blir mjuka. Häll bort vattnet och häll i 1 frp matlagningsgrädde och 1 burk kikärtor, samt lite basilika, och låt puttra ihop en stund. Mixa.

För den som är intresserad av mer vegetarisk barnmat - läs Teresas blogg