En ny gymnasieskola

En fjärdedel av de svenska gymnasisterna saknar avgångsbetyg.

Det är en skrämmande hög siffra.
De som har betyg och går vidare till högskolan upplever och upplevs ofta som inte tillräckligt förberedda för högre studier, de som har betyg och går vidare direkt till arbetsmarknaden upplever ofta (förutom hinder som t ex LAS) att de inte är tillräckligt förberedda för det heller.

Så att något behöver göras med gymnasieskolan står klart.
Och igår kom då regeringens förslag om en ny gymnasieskola som i korthet innebär:

Högre behörighetskrav till gymnasiet.
Mer tid för yrkesämnen, mindre för allmänteori på yrkesprogrammen.
Valfriheten stramas upp.
Yrkesexamen och högskoleförberedande examen införs.
Lärlingsutbildning införs.
Historia blir obligatoriskt.
Skärpta krav för grundläggande högskolebehörighet.
Näringslivet ges inflytande över yrkesutbildningen.

Vi vet sedan tidigare att de länder som har en låg ungdomsarbetslöshet förenas i två eller fler satsningar på antingen lärlingsutbildningar, låga ingångslöner och flexibel arbetsrätt. Att det nu kommer en seriös satsning på lärlingsutbildningen är därför varmt välkommet.
Magnus saknar allt om elevinflytande- jag har inte läst genom hela förslaget och vet inte om det stämmer att det verkligen inte finns något. Men frågan är vad elevinflytande är för något?
Är verkligen betygsättning av lärare den viktigaste vägen att gå?

Övertyga mig gärna.