fredag 18 mars 2011

Försörjningsplikt

En bekant på Facebook lägger upp en länk till UNT:s artikel om att Uppsala kommun jagar fuskare på nätet. Artikeln kommenteras med "och hur många levde under existensminimum innan de fick för sig att 'fuska'?"

Det är den typ av kommentar som jag är van att se från politiska motståndare. Däremot kommenterade någon statusraden på ett sätt som fick mig att hicka till.
Många som "skenseparerar". Nähä? Undra på det när man som gift eller sambo blir försörjningpliktig, även om man studerar. Ändra reglerna så att de blir rimliga i stället.
Reglerna som menas kommer från äktenskapsbalken. Enligt den ska makarna, var och en efter sin förmåga, bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. I detta ingår vad som krävs i det gemensamma hushållet, mat, boende osv. I underhållet inbegrips även utgifter för personliga behov, t.ex. kläder, rekreation, studier mm. En make skall, om den andre maken inte klarar sin försörjning, skjuta till de pengar som behövs. Detta gäller även om makarna inte bor varaktigt tillsammans.

Ganska självfallet, eller hur? Till och med rimligt att den ena personen hjälper den andre. Min make, som studerar Svenska som andraspråk, har ingen inkomst överhuvudtaget. Naturligtvis är det då min roll att stötta honom. Självklart är det en tuffare situation när man är student än när man arbetar, men det är fortfarande helt och hållet rimligt med en försörjningsplikt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar