Ibland blir jag liksom alla andra någon gång blasé. Allt känns lite gjort, men har svårt att uppskatta vardagen och så där. Då ser jag till att plocka fram minnet från när jag fick ett mail från Arash Mohktari som var styrelseledamot i Saco Studentråd 2004. Jag var aktiv i den arbetsgrupp som då fanns med namn Jämlikhet och mångfald. Det skulle göras ett nyval till styrelsen och Arash mailade mig och frågade om jag inte skulle vara intresserad av att kandidera, för att jag var en grym tjej.
Jag började gråta av glädje!
Jag var ordförande i DIK Student under den tiden, och hade träffat styrelseledamöterna och presidiet i Saco Studentråd några gånger och det var så enormt häftigt och imponerande hur mycket de kunde och vad coola de var. Att någon tyckte att jag skulle vara en person som skulle passa in i ett sånt gäng. Wow alltså!
Om jag kan ge någon ens hälften av den känslan och inspirationen som jag hade när jag fick det mailet kan jag genast glömma allt vad blasé heter.
Andra anledningar till engagemang skriver Linda om i sin krönika i Agrifacktidningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar