På båten till/från Åland började en kvinna tala med oss. Hon hade suttit och tittat och lyssnat på oss en stund då hon till slut på stapplande engelska frågar var vi kommer ifrån. Sverige, svarar jag. Skottland, svarar E. Åhh, hur länge har du varit i Sverige? frågar hon vidare. En vecka, svarar E. Träffades ni i Skottland, undrar hon vänd mot mig. Nej, i Frankrike, svarar jag och tänder med det ett ljus i hennes ögon. I hela hennes liv hade hon drömt om Frankrike och hon hade nu varit i Paris och det var det finaste stället i hela världen tyckte hon. Hela hennes uppenbarelse visade på att i hennes värld var det nog det absolut mest romantiska man kunde förete sig här i livet- att träffas i Frankrike.
Vi började göra oss redo att gå och kvinnan dammade av ytterligare några knaggliga ord på engelska genom att hälsa E välkommen till Sverige och hoppas att han skulle stanna med sin flickvän i Sverige.
Hoppas går ju.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar