Publicerad i Enköpingsposten 16 oktober
"Välfärdspolitik saknar initativ"
”Välfärden i Sverige ska hålla högsta kvalitet och vara till för alla. Grunden för att nå dit är en solidarisk och offentlig finansiering främst genom skattemedel. För att på lång sikt värna välfärden är det avgörande att Sverige har starka offentliga finanser och att sysselsättningen fortsätter att öka.” Så beskriver regeringen sin välfärdspolitik i budgetpropositionen för 2011. Det kan uppfattas som ett långsiktigt tänkande. I själva verket fortsätter man en intagen linje av passiv politik där man blundar för problemen.
För att värna välfärdens kärna ska bland annat kommunerna få ett tillfälligt bidrag och pensionärerna sänkt skatt enligt budgeten. Om välfärdens kärna överhuvudtaget ska kännas igen i framtiden behövs det snarare en total översyn om finansiering i framtiden. Regeringen behöver öppna ögonen och släppa sin favoritlösning ”bara vi jobbar mer så fixar det sig”. Det kommer inte att fixa sig. Det räcker inte med ett enstaka skruvande här och dragande där. Det har forskare och beredningar sagt i strax tio års tid nu. Enligt beräkningar från Sveriges kommuner och Landsting (SKL) programberedning kommer gapet mellan behov och offentliga resurser, i dagens prisnivå, vara runt 200 miljarder kronor år 2035. Reformer för ökad sysselsättning, ökad effektivitet eller för den delen vänstersidans favoritlösning höjda skattesatser räcker var för sig inte långt.
Pengarna kommer inte räcka till allt som vi vill att det ska räcka till. Pengarna räcker inte ens i dag, utan det finns, om än mycket otydliga, gränser för det offentliga uppdraget. Som välfärdsforskaren Andreas Bergh framhållit (Dagens Nyheter 9/10) så har politiker hittills varit ovilliga att diskutera prioriteringar inom vård och omsorg, men det betyder inte att behovet av prioriteringar försvinner, bara att prioriteringarna görs utan en politisk debatt. Detta ger ofta ett glapp till verkligheten.
”Vi är alla eniga om att finansieringen av välfärdstjänsterna kommer att bli en utmaning i framtiden och som fordrar att politiska beslut redan nu fattas i en långsiktig kontext” skrev representanter från den lokala nivån från riksdagspartierna i SKL:s programberedning i våras. Under sommaren presenterades Borg-kommissionen, Timbro och Arena Idés gemensamma projekt, sin slutrapport som pekade på samma sak och efterfrågade en bred parlamentarisk utredning som tittade på frågan. Något behöver göras nu. Den parlamentariska utredningen bör därför tillsättas, och i enlighet med rapporten ges i uppdrag att beskriva problemet med välfärdens framtida finansiering, bedöma vilka åtgärder som krävs för att lösa det och lämna förslag till den fortsatta politiska hanteringen
Nu har både regeringsförklaring och budget passerat. Hur vi ska ha råd med skola, med omsorg, med allt det där som vi kallar välfärd i framtiden, är inte en fråga som regeringen bara ville blunda för i valrörelsen. Det är frågan som inte ska diskuteras överhuvudtaget. Det kan vi som medborgare inte acceptera.
Eva Cooper
Skribent Timbro
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar