onsdag 31 mars 2010

Skattjakt

"Hur i hela friden kan det i flera veckor vara grus överallt i Stockholm? Varför tar man inte bort gruset? Är det inte sånt här vi betalar skatt för?!" frågade en kompis upprört efter att ha upptäckt då nöjet med att isen är borta och risken att halka på den också försvunnit så riskerar man i stället att snava runt på grushögar. "Jag skulle till och med kunna betala mer skatt, bara det förbannande gruset försvinner!" fortsatte vännen. "Vi har redan bland de högsta skatterna i världen, det är knappast en höjning av skatten som är lösningen på problemet. Det handlar ju om hur vi använder skattepengarna" svarade jag, lätt inspirerad av den tidigare socialdemokratiske socialministern Gustav Möller som pratade om att varje bortslösad skattekrona är stöld från folket.

Det är en bra sak att inspireras av. I rapporten Långt ifrån lagom – kommunala
satsningar i kristid
(augusti 2009) visade Timbro exempel på hur kommuner prioriterar. När utgifterna för skola och omsorg dras ner eller förblir oförändrade, satsas det på många håll mer på annan verksamhet. En skidtunnel i Botkyrka till exempel. Såväl det kommunala bolaget, som kommundirektören och kommunstyrelsen, räknar med att tunneln finansieras med ”sponsorer”. Men sätts bygget igång och sponsorerna sviker så står skattebetalarna där med risken, eftersom riskkapitalet i ett kommunalt bolag är skattepengar – det vill säga pengar som, om bolagets affärer inte går bra, ska tas ur samma kassa som även bekostar hemtjänsten och lärarlönerna. Varje prestigeprojekt, som till exempel en skidtunnel i Botkyrka, som drivs i kommunala bolag riskerar därför att tränga undan andra utgifter. Vad prioriterar vi högst?

Det är en aspekt på skatter, som också är veckans bloggdebattsämne. Det finns enormt många fler, bland annat att en skattesänkning innebär att man tar lite mindre av folks pengar (inte att man lånar till skattesänkningar) och principiella diksussioner om skattesystemet . För att nämna några.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar