Kulturministern vill inte att statliga pengar ska gå till tidningar som vill minska demokratin. Och Fredrik Segerfeldt vill att Liljevalchs ska dra tillbaka en del av vårutställningen.
Båda två vill alltså ha en överstatlig kontroll baserat på åsikter och inte upplaga/distribution, eller hur tänkte man nu? Som Magnus skriver när det gäller presstödet, "Jag är ytterst tveksam till presstödet. Men jag är ännu mer tveksam till att ha ett presstöd – bara för de tidningar som regeringen tycker är bra".
Och Segerfeldt, han är ju känd som en kämpe för yttrandefrihet, bland annat skriver han så här angående Lars Vilks:
"Jag var med, redo att försvara det öppna samhällets principer med allt jag hade. Vi får inte vika en tum för dem som utmanar upplysningens ideal, menade jag, för då har vi trätt in på en livsfarlig väg, ett sluttande plan, som kompromissar med de grundläggande mänskliga rättigheterna"
Ska Liljevalchs då, som tillhör Stockholm stad, bara ha konst som är mainstream? Gäller det öppna samhällets principer inte där? Så kan vi ju inte ha det. Antingen så slopar man presstöd och offentliga konsthallar, eller så får man se till att de är öppna för alla olika typer av obekväma och rent ut sagt anskrämliga åsikter.
Annars är vi faktiskt inne på den där livsfarliga vägen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar