"Inget är omöjligt"

Till helgens opinionsskribentkurs fick vi i uppdrag att skriva en ledartext om antingen infrastruktur eller partiledarvalet i Centerpartiet. Jag valde det sistnämnda.


”Inget är omöjligt, en del saker tar bara lite längre tid” är centerpartisten Annie Lööfs motto. Kanske det snarare skulle vara "inget är omöjligt – och ibland behöver det inte ta så lång tid"? Framförallt skulle det kännas trösterikt för de av oss som saknar en ordentlig idédiskussion och ideologisk kompass inom Alliansen. Ingen kan anklaga Moderaterna för att sakna framgång. De senaste åren har partiet, tillsammans med övriga Alliansen, gjort det många trott varit omöjligt. De har blivit ett naturligt ledaralternativ, och lyckats med konststycket att på samma gång som man lockat nya väljare har man behållit många av de gamla.

Ett stort parti innehåller naturligt många strömningar, och ska vara tillåtande för en mångfald av idéer och tankar. Moderaterna är dock så duktiga på att vara de framgångsrika Nya Moderaterna att själen i partiet inte tycks hänga med. Man förvaltar. Man gör det dock väl, till exempel genom Anders Borg som  är en hästsvans att hålla i handen när finanskrisen dundrar.

Men politik kan inte enbart bygga på förvaltande.  Och det kan inte heller bygga på snitsiga slogans och slipade budskap från kommunikationskonsulter. Var finns idéerna fjärran jobbskatteavdraget – som inte ens är en favoritidé längre? Var finns ideologin? Det är här de övriga allianspartierna spelar en sådan viktig roll. Eller borde spela det åtminstone.  Men Kristdemokraterna tappade bort sitt verklighetens folk-spår, Folkpartiet är upptagna med skolan och kvoteringsutspel, och  Centerpartiet har förlorat mycket av den lyskraft som omgärdade partiet vid Alliansens bildande och valet 2006.

Fram till nu.

Den föreslagna partiledaren Annie Lööf har sedan hon var vice ordförande i Centerpartiets ungdomsförbund präglats av principfasta idéer, visioner för framtiden och ett sjujäkla driv. ”Inget är omöjligt, en del saker tar bara lite längre tid” är som sagt Lööfs motto. För någon som sitter i Centerpartiets partistyrelse, är vice gruppledare i riksdagsgruppen och ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet är det inte omöjligt att bli partiledare och minister. För någon med stöd från 169 av 200 kommunkretsar, 23 av 24 distrikt, 56 av 61 avdelningar och 143 av 194 enskilda nomineringar är det inte omöjligt att väcka en slumrande kraft i partiet. För någon som samtidigt som övriga uppdrag slutför sin juristutbildning, och dessutom gifter sig under partiledarstriden, är det inte en omöjlighet att vända Centerpartiets nedåtgående trend till en succéhistoria. Och inte på det där förvaltande ”vi är bra på att leda landet”- sättet, eller med en klämkäck kommunikativ slogan, utan som välbehövliga ideologiska vakthundar som faktiskt minns att det är en borgerlig regering som leder landet och inte en PR-byrå.

Inget är omöjligt, en del saker tar bara lite längre tid. När partistämman i Åre väljer Annie Lööf visar både hon och partiet att inget är omöjligt, och att det inte alltid behöver ta så väldigt lång tid.