Åh vad det är tröttsamt med att försöka skaffa sig ensamrätt i att klaga, som Linda Skugge gör i och med sitt påhopp på Ebba von Sydow.
Snabb resumé:
Ebba är ambassadör för 2,6 miljonersklubben som arbetar för kvinnors hälsa. Det tycker Linda är ett felaktigt val av ambassadör för att Ebba inte kan veta vad det är att ha det jobbigt i och med att att Ebba inte har några barn.
Citat: Ebba, på min 30-årsdag hade jag två små barn och la mig kl 19 för att jag var så slut att jag trodde att jag skulle hamna på dårhus. Under året då jag ammade min trea körde jag ofta trippel-nattning, dvs man nattar alla tre barnen ensam. I åtta månader sov jag på en sketen madrass som jag själv åkt och köpt på fukking Jysk. Vad gjorde du då, Ebba? Drack lite skumpa och kände dig stressad över att du inte kunde säga "nej"
Vilket förstås låter besvärligt. Men vad vet vi om Ebba som gör att någon kan uttala sig om hennes liv och leverne (för det måste väl folk ändå ha lärt sig nu att folk faktiskt inte alltid lämnar ut ALLT på sin blogg )? Varför ska vi jämföra?
Mymlan är inne på samma spår och skriver så här klokt Jo visst är det så. Det är självklart enklare att bara ha sig själv att ta hand om jämfört med att ha en massa ungar. Men varför detta jämförande? Det är kanske enklare att vara fullt frisk, ha tre friska barn och en bra partner som tar halva ansvaret än att vara ensam utan barn och sörja över att aldrig hitta någon att skaffa barn med, och känna stressen över att bli för gammal för att kunna få barn? Kanske. Om man nu ska jämföra.
Ebba skriver en bra text som svar, där hon bland annat bemöter Lindas lätt absurda uppmaning om att skaffa barn: "Kan inte alla unga brudar bara skaffa barn och börja leva ett liv som finns på riktigt", skriver Linda. Nej, riktigt så enkelt är det inte, alla gånger, vill jag påminna trebarnsmamman om. Så Linda, du är fantastiskt cool, smart och duktig och en inspiration som jonglerar barn, bil, villa, kräksjuka och krönikor. All respekt. Det är din verklighet och jag är övertygad om att den är skitjobbig ibland. Gnäll på! Övertygad om att alla mår bra av att gnälla av sig (gärna med nagon som orkar lyssna länge och med många "ååh", "usch, fy vad jobbigt" och "stackars dig"). Men ensamrätt på att gnälla har du INTE...
Det är dessutom så intressant, från två håll, synen på att "skaffa barn."
Som om det med all säkerhet är något som kommer på beställning. Karriärmänniskor kan gärna slänga ur sig att de vill ha barn om si eller så många år, typ den och den månaden. Som om de har en hemlig kunskap om hur man lägger in en order på det. Och för vissa är det så, medan andra kanske inte kan få barn alls, kanske har svårt för det etcetera. Och Linda Skugge verkar ha samma bild, att det bara är att skaffa barn. Det ämnet kan jag nästan skriva en hel uppsats om.
Och att det dessutom skulle vara då livet börjar på riktigt.
Jag känner mig rätt levande redan idag.
Även om jag inte har barn ännu.
Det roligaste är att Ebba har säkert minst tre år kvar tills hon fyller 30. Svårt för henne att veta vad hon gör då om hon inte skaffar en kristallkula. :-)
SvaraRaderaEbba fyllde 28 häromveckan så ganska exakt två år- men fortfarande svårt utan kristallkula :)
SvaraRaderaSkaffa barn ska man INTE göra, de äter ju fullkomligt upp sina föräldrar. Att vara barnlös ger en gigantisk konkurrensfördel, och är man dessutom singel blir det dubbelt upp. Ensam är stark!!
SvaraRadera- Peter Ingestad, Solna