Moderaterna vill ha hälften kvinnor på valsedlarna till 2010. Och genast ser man kommentatorsfält svämma över av "vem ska vi rösta på nu?" och det ena och det andra. Nej, kvotering är ett uruselt grepp, men att ha riktlinjer om ökad medvetenhet kring vilka som nomineras och kandiderar är däremot ett fräscht sådant.
Vad jag tycker nästan är än mer intressant är att var femte person ska vara en partipolitisk rookie som inte ens suttit i fritidsnämnden. Jag twittrade lite med Kvällspostens politiska redaktör Peter J Olsson om det här under dagen. Som alltid är det ju ngt svårt att få sagt allt man vill på 140 tecken, men PJ Olsson skrev i alla fall så här: Nej, men risken är alltid att man blir blåst om man inte kan knepen - jag vill ha riksdagsledamöter med kompetens.
.. och ingen emotsäger förstås varken det ena eller det andra. Men innebär det per automatik att man inte kan knepen om man inte suttit i - om vi ska fortsätta med det för dagen populära exemplet- fritidsnämnden? Nej förstås inte. Politiska knep och strategier kan man lära sig på många andra ställen också.
Någonstans under dagen snappade jag upp att det skulle innebära att det kom in en massa ja-sägare om man tog in oprövade partipolitiska kort. Jag tror inte alls det, jag tror snarare att många nämnder kan få in friskt blod som vågar vara respektlös mot gamla strukturer och som inte känner sig uppbunden till partiet för både försörjning och vänskapskrets.
Härmed inte sagt att vi ska straffa ut en massa gamla trotjänare som alltid slitit och gått på de där mötena. Om trotjänaren fortfarande har något att bidra med och fortfarande är en bra representant så är det ju fantastiskt bra med kompetens och kontinutet i ett och samma koncept. Men det finns nog också en hel del personer som kanske främst står för ett kontinutetsgrepp.
Uppdaterad: Grön Ungdoms språkrör Maria Ferm slår faktiskt huvudet på spiken i och med skrivningen Om jag var moderat skulle jag nog skämmas över att alla tycker det är en så stor grej att de inte bara vill ha medelålders vita män i maktpositioner.Och det handlar ju inte ens om någon kvotering från moderat håll, utan det handlar om en viljeinriktning.
För att förlänga mina 140 tecken: jag ser dina mål och instämmer med att förtroendevalda politiker ska vara respektlösa mot invanda strukturer och självständiga mot partierna.
SvaraRaderaMen då kan omöjligen få det att gå ihop med ett förslag där partiernas listor centralstyrs och grupptillhörigheten blir det väsentliga.
Då hamnar makten ohjälpligt i toppen och politikerna får visa respekt och vara osjälvständiga - annars byts de ut mot någon oprövad nästa val.
Vi behöver politiker som har en egen bas och en trygghet i förtroende och kompetens. Och som helst inte är beroende av uppdragen för sin försörjning.
Det får man genom mer personval och mer att se till individen, inte genom kvotering.
Hilsen Peter J O
Det bra att moderaterna törs och är modiga. Det krävs för att förnyelsen ska fortsätta. Alla partier behöver nya förtroendevalda. Jag tycker dessa rekommendationer är kloka. Jag är överygad om att det leder till fler moderater som förtroendevalda efter valet 2010.
SvaraRaderaBra Peter att du också tog chansen att förlänga dina tecken!
SvaraRaderaJag förstår din kritik. Men jag tycker inte att förslaget innebär centralstyrning. Kanske centralrekomendering som får fler att tänka till kring hur listorna ser ut.
Och jag hoppas också att det är en engångsföreteelse. Man gör dessa riktlinjer en gång och det komnmer ge sånt bra resultat att till valet 2014 så är det så självklart att listorna speglar en spännande blandning av kompetenta individer- för att man såg att det var så lyckat med att tänka utanför de vanliga ramarna den här gången. Och i så fall, om min idealistiska sida har rätt, så ska ju heller ingen behöva ha hotet över sig att om du missköter dig så tar vi bort dig för en oprövad.