Senast i fredags slog jag ett slag för en examenspremie, då jag och Per Borg höll seminarier om framtidens finansiering av välfärden på KD:s kommun- och landstingsdagar. Kopplingen är förstås att det utifrån ett finansieringsperspektiv behövs fler arbetade timmar, både i början och i slutet av arbetslivet. En ökad genomströmning på högskolan spelar där en viktig roll.
Det är inte nya idéer. Bland annat så föreslog Saco Studentråd, då jag satt i styrelsen för organisationen, och Folkpartiet en examenspremie 2004. Lars Leijonborg föreslog det 2007, något jag skrev en krönika om på Politikerbloggen, och någon månad senare kommer Globaliseringsrådet fram till samma sak. Och när nu Långstidsutredningen kommer med sitt förslag för en bättre fungerande arbetsmarknad, då landar man också i behovet av en typ av examenspremie. Dags att införa?
Uppdaterad
Uppsala Studentkår efterfrågar i sitt pressmeddelande ett större perspektiv än det rent matematiska, och menar att människors val ger andra effekter på samhället. I LUT skriver man: Det är också viktigt att notera att beräkningarna tar hänsyn till eventuella positiva effekter på matchningskvaliteten (dvs. att man gör bättre studieval) om man väntar med studierna. Även detta resultat är rimligt – matchningskvaliteten måste helt enkelt bli väldigt mycket bättre för att kompensera för ett helt års uppskjutna studier. För att kompensera för tre års uppehåll (medianen i Sverige) krävs helt enkelt orealistiskt stora förbättringar i matchningskvalitet.
En aspekt som ofta lyfts fram i detta sammanhang är att arbetsgivare gärna ser att studenter har tidigare arbetslivserfarenhet, och att detta kan underlätta övergången till arbetslivet.
Det är visserligen sant, men den relevanta frågan är om de positiva effekterna är tillräckligt stora för att kompensera för att man i stället kommer ut senare. Så tycks inte vara fallet (se t.ex. resultat i Häkkinen 2006).
Om man då skulle tröttna på dessa samhällsekonomiska argument så kan man istället fundera på de privatekonomiska argumenten. Det unga människor gör i dag påverkar ekonomin i resten av livet, både privat och för hela samhället. Ett sent inträde på arbetsmarknaden leder till en lägre pension. Beräkningar visar att en privatanställd tjänsteman som börjar jobba vid 30 istället för vid 25 år kan förlora 30 till 40 procent av sin tjänstepension, allt annat lika. Värt att ha i åtanke.
Märkligt hur så många kloka förslag poppar upp igen ;) Vi måste haft några rätt när vi satt i studentrådet!!
SvaraRaderaGaranterat. Det är för övrigt synd att många av de bra idéer som kom från Globaliseringsrådet glömts bort.
SvaraRaderaJag har pratat lika mycket mot examenspremier under samma tid, inte minst i Saco Studentråd. Mina argument är fortfarande att utbildningen ska vara så givande och ge sådan avkastning att det är motivation nog att avlägga examen. Att lägga ännu mer pengar på ett redan kostsamt studiefinansieringssystem anser jag vara fel väg. Då är det bättre med sänkta skatter och ökad lönespridning.
SvaraRadera/Patrik Björnström