söndag 27 februari 2011

Skit på arbetsmarknaden

Den senaste veckan har det som bekant stormat kring The Phone House, och nu även kring McDonalds. De är båda stora arbetsplatser och på så sätt är det tyvärr inte överraskande att det dyker upp fullständigt galna mellanchefer utan vare sig takt eller känsla. Därmed inte sagt att The Phone House och McDonalds är onda företag, det finns - som vi bland annat kan läsa här - människor som trivs riktigt bra, som tjänar bra och som är stolta över sin arbetsplats.

Vad den här diskussionen visar dock är bristen på rörlighet. Om man har en slavdrivare till chef, eller om man verkligen inte trivs med att inte ha en timmes lunch varje dag, eller vad det nu kan vara så måste man ju naturligvis byta arbete. Men i dagsläget så finns det alldeles för få möjligheter att göra det, särskilt om man är ung. I bland får jag intrycket att folk tror att det bara är att ta ett jobb på McDonalds. Så var det måhända för ett tiotal år sedan, men nu förtiden är konkurrensen stenhård även där (om du dessutom har en utbildning eller är lite äldre så kan det vara ännu svårare, varför skulle de vara intresserade av att betala någon mer i lön när de kan anställa en rabatterad ungdom?). Har du väl kommit in så lämnar du inte i första taget. Var ska du gå?

Maria Rankka har skrivit mycket om fuck-off-money, och har bland annat skrivet detta i Dagens PS: Jobbet och månadslönen är det enda sättet att försörja sig och även kortare perioder utan anställning är svåra att finansiera. Den dag jobbet står en upp i halsen eller då cheferna fattar beslut som på ett fundamentalt sätt går i strid med ens egen uppfattning då bör man ha organiserat sin tillvaro på ett sätt som gör det möjligt att gå.

Och precis som jag till hundra procent håller med om det egna ansvaret- för den mer etablerade- att organisera sitt liv för att kunna be ett jobb eller en partner för den delen att dra åt helvete om det behövs, så ser jag också behovet av en omorganisering på arbetsmarknaden. Den extremt trögrörliga arbetsmarknaden, med bland annat höga ingångslöner och höga "perfektionskrav" från arbetsgivare, skapar en situation där folk stannar kvar på ett jobb trots att de vantrivs, inte klarar av arbetet eller har en galen arbetsledare.
Det är det  som är skit med arbetsmarknaden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar